I mängden publicerade böcker finns enstaka som är annorlunda. Hans Axel Holms Här går gränsen, är en unik berättelse, saga, släktskildring, krigshistoria, roman kanske.
Den självkritiske Holm använde många år att skriva den. Resultatet är lysande.
Platsen är Mecklenburg på det nordtyska plattlandet där delar av hans släkt var rotad:
”Här flyter inga stora floder, ingen Elbe, ingen Oder, bara små åar som Elde och Mildenitz, som slingrar sig mellan gårdarna och byarna med godsherrar och de små städerna med sädeshandlare, kvarnar, mejerier och brännerier, århundrade efter århundrade, inga stora färdvägar, inga metropoler…”
Så börjar ett kapitel och denna landskapsskildring är som en programförklaring till Holms hela skrivargärning, det konsekventa perspektivet underifrån som speglar hans demokratiska, djupt folkliga förankring. Ute på en hed som heter Wooster ligger Grün Jäger. Förr fanns där ett hus med stråtak, nu bara en multnad hög.
Där bodde Daniel. Och Maria, ”vacker som en liljekonvalj ännu på sitt tvåhundrade år, när hon sjunger vaggvisor för alla efterkommande”.
På godset Woosten förfördes en inte ovillig slottspiga av ägaren, titulerad kammarherrn. Efteråt neg hon.
Han bugade.
En riddare lekte med pigan sin
natt och dag fram till kvällen
och pigan blev på smällen.
Då började hon gråta.
Gråt inte, gråt inte, pigan min.
Kan du mig inte förlåta,
om jag dig giver kusken min
och för din oskuld betaler
femhundra thaler?
Kusken hette Daniel. Det var på Napoleons tid då franska trupper vällde fram över Wooster Heide och andra delar av kontinenten. Halv-annat sekel senare kom Röda armén till Grün Jäger, från andra hållet.
Traktens skomakare och kommunist hälsade ryssarna välkomna. Godset blev folkägt och kallat Karl Marx. Nu har det väl nytt namn och ny ägare.
År 1990 gav Holm ut Zarathustras återkomst, en sprakande och vindlande berättelse, också med Grün Jäger som nav – titeln lånad från Hermann Hesse, årsbarn med bokens huvudperson, fiskearrendatorn Eduard.
Epi-Opa, gammelfarfar, är med i båda berättelserna. Uråldrig, halvt mytisk finns han där som en del av ränningen i den sinnrika väv genom två århundraden författaren Holm har skapat. Det finns andra gestalter också naturligtvis. Alla har de fått fulla mått av krig och ideologier. Och stått ut – om de överlevt.
Holm är en språklig mästare, underfundig och mycket njutbar. Författaren har dessutom illustrerat sin bok med ett 30-tal fina bilder i tusch och typografin är gjord med stor omsorg.
Denna utomordentligt läsvärda bok är därtill en av de vackraste volymer som publicerats de senaste åren.