– Siffrorna är mycket säkra. Skillnaderna är signifikanta, säger Demoskops Anders Lindholm till SVT. Acceptansen för vardagsbrott är betydligt högre i gruppen av höginkomsttagare.
Undersökning har gjorts av Demoskop för SVT:s Rapport. Det brott som höginkomsttagare är mest benägna att begå, om de slipper påföljd, är fortkörning.
Det enda brott som låginkomsttagarna tycker är mer acceptabelt är olagliga demonstrationer. Andelen höginkomsttagare som kan tänka sig att köpa sexuella tjänster är över tre gånger så stor som bland låginkomsttagare.
Av höginkomsttagarna svarar 22 procent att de kan tänka sig att uppge felaktiga uppgifter till skattemyndigheten.
Organisationen Skattebetalarna har enligt egen uppgift främst höginkomsttagare bland medlemmarna. Claes Levin är direktör.
– Det finns två ytterligheter, säger han till Flamman. Den ena är bidragsfusk som är mer utbrett bland låginkomsttagare och den andra är skattefusk som är mer utbrett bland höginkomsttagare tror jag.
Men att benägenheten att uppge felaktiga uppgifter även till Försäkringskassan är mer utbredd bland höginkomsttagare, vill han inte kommentera.
Levin hänvisar till Skattebetalarnas utredningschef, Danne Nordling.
– Höginkomsttagare känner att de inte får valuta för skattepengarna eftersom de betalar proportionellt mer i skatt, säger Danne Nordling. Det här kan ses som en revolt mot, ja vi kan kalla det det progressiva skattesystemet.
Nästa steg, menar Nordling, är att även den som fick hygglig service skulle kunna uppleva att man får mindre än de som betalar mindre.
– Höginkomsttagare tycker att de betalar flera gånger om för förlossningsvård, men tvingas ändå föda barn på motorvägen. Där kan man ifrågasätta om man ska ha ett system där man betalar olika för individuella tjänster, som sjukvård, barnomsorg och vad det kan vara, som i andra länder finansieras utanför det offentliga. Mjölk i affären kostar ju lika mycket för alla.
När det gäller den högre benägenheten bland höginkomsttagare att anlita svart arbetskraft, har han en annan förklaring.
– Låginkomsttagare har kanske inte ens samma möjligheter att anlita arbetskraft som hantverkare.
– Eller så har låginkomsttagare möjlighet att fråga en jobbarkompis om hjälp när det gäller att installera något, som inte höginkomsttagare har eftersom de kanske inte har sådana jobbarkompisar.
– Det behöver inte vara någon moralisk skillnad, säger Danne Nordling som också tillägger:
– Jag förutsätter att ni redovisar det här korrekt och inte gör ett indignationsreportage.