Från institutets sida menar man att det saknas en analys av vilka långsiktiga konsekvenser markandsinriktade styrsystem och privatiseringar av vården och dess förmåga att arbeta hälsoinriktat.
– Vi tycker inte att utredningen är lyckad, säger Gunnar Ågren, generaldirektör på Folkhälsoinstitutet.
– Vi anser att man gått förbi huvudsaken. Restriktioner för privatisering kommer endast att gälla högspecialiserad vård, inte övrig primärvård.
Folkhälsoinstitutet anser att socialdepartementet bör komplettera sitt sluttänkande innan det kan läggas till grund för fortsatt beredning och beslutsfattande.
I första hand bör frågan om kompletteringen omfatta frågan om hur ett hälsofrämjande perspektiv ska kunna skyddas och förstärkas vid förändringar i sjukvårdens ägarstrukturer.
Utifrån detta väljer Folkhälso-institutet att redovisa några synpunkter som bland annat påpekar att sjukvårdens möjligheter att ge likvärdig vård till olika grupper i samhället påverkas sannolikt i hög grad av en privatisering.
Man menar även att det saknas en analys ur patientperspektiv av vad återkommande byte av ägare eller driftform innebär för kontinuiteten i vården. Institutet varnar för att utredningens förslag kan, om det genomförs, minska vårdens demokratiska förankring och de anställdas möjligheter att öppet diskutera brister i vården.
Man hänvisar till tidigare erfarenheter som visar att upphandlingen av vård leder till kvalitetsförsämring och att landsting med hög andel privata vårdgivare har haft att hålla sina kostnader inom kontroll.
Gunnar Ågren påpekar även att utredningen inte tar upp det kommande Gats-överenskommelsen som ska vara klar till år 2005.
Ågren menar att orsaken att Gats drivs på så hårt är framförallt på grund av påtryckningar från USA.
– USA har gigantiska vårdföretag som måste hitta nya marknader. Sätter vi inte tillräckligt starka restrektioner av privatiseringen av vård i Sverige, lyder den under de upphandlingsregler som gör att vi inte förhindra att vem som helt lägger anbud på och köper upp sjukvården, säger han.
Till dessa resonemang tillkommer frågan om var de privata företagens intresse ligger.
– Det finns inget självklart incitament som säger att privata bolag vill att folk ska vara friska. Snarare tvärt om. Då kan man fråga sig vad som kommer hända med förebyggande åtgärder mot ohälsan, då företagen har ett uppenbart vinstintresse, menar Ågren.