– Det är bra att vi har fått en debatt om skolan. Skolan har stora problem men jag skulle önska en debatt som är mer inriktad på lösningar, säger Eva Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet.
Det finns frågor som skiljer de båda lärarförbunden åt, men båda är överens om att den minskade likvärdigheten i skolan är ett av de allra största problemen skolväsendet står inför. Båda vill också se ett ökat statligt inflytande i skolan för att komma till rätta med det, även om synen på hur det ska gå till skiljer sig åt en smula.
Lärarnas riksförbund driver sedan en tid tillbaka aktivt kravet på ett återförstatligande.
– 2008 fick jag ett uppdrag att börja driva frågan om ett modernt statligt ansvarstagande, säger Metta Fjelkner.
Hon kritiserar i skarpa ordalag kommunaliseringen av skolan i slutet av 1980-talet:
– När skolan decentraliserades flyttades ansvaret till över 300 kommuner och stadsdelsnämnder som fick ganska fritt tolkningsföreträde kring skolan. Det kunde fattas pengar någonstans i kommunen och så tänkte man ”men skolan har mycket pengar” och flyttade över lite därifrån.
Skärpt skollag
Lärarförbundet driver inte kravet om ett nytt förstatligande. Dels menar Eva-Lis Sirén att en omkastning av huvudmannaskapet skulle vara mer än vad många lärare mäktar med, med tanke på alla andra reformer som sker i skolan just nu. Dessutom tycker hon att det finns andra vägar till ett statligt inflytande, till exempel en skärpt skollag, eller genom den statliga skolinspektionen som kan ”ta kommuner i hampan” om de missköter sig.
– Skolan blev kommunal i samband med den stora 90-talskrisen där var femte lärare försvann från skolan och även mycket kringpersonal som skolsköterskor och kuratorer. Det som hände då var att staten satte sig på läktaren och tittade på. Hade man istället följt upp kvaliteten i skolan i hela Sverige hade vi inte haft den här tröstlösa debatten om vem som är bäst på att sköta skolan idag.
Kritisk till DN
De senaste veckorna har Dagens Nyheter haft en uppmärksammad artikelserie om skolan av Maciej Zaremba.
– Vi påstår att det är verklighet som Zaremba målar upp, att skolan inte lever upp till kravet att vara kompensatorisk och rättvis, säger Metta Fjelkner.
Eva-Lis Sirén är mer skeptisk.
– Vi vill ha debatt, men artiklarna är förenklade och bygger på enskilda exempel. Sedan finns en del faktafel, som när det skrivs om skolor som sägs ha mycket bra resultat trots att de inte har det och skolor som sägs ha dåliga resultat utan att ha det.
Hon är också kritisk till hur Lärarförbundets medlemssiffror har använts i artiklarna. Bland annat antyds att det finns en intressekonflikt för förbundet att öka antalet behöriga lärare i skolan eftersom Lärarförbundet har ett antal obehöriga medlemmar. Eva-Lis Sirén påpekar att förbundet har varit pådrivande för att öka antalet behöriga lärare. Att förbundet har medlemmar utan lärarutbildning beror på att arbetsgivare utnyttjat kryphål för att anställa obehöriga lärare.
– Det här spär på lärarföraktet.
Hon påpekar att många unga drar sig för att bli lärare när det delvis betraktas som ett lågstatusjobb, trots lång utbildning och dyra CSN-lån.
Debatten om kunskapsskolan
En av de saker som kanske har väckt mest känslor kring skolan är debatten om kunskapsskolan, ett uttryck som utbildningsminister Jan Björklund myntat, i motsats till vad som borgerliga debattörer ofta kallar för flumskolan. Även här har ordförandena olika åsikter.
– Jag är helt övertygad om att skolans huvuduppdrag är att kompensera för dem som inte har välutbildade föräldrar. Hur kunskap har blivit ett fult ord begriper inte jag. Kan jag lära mig saker kan jag också växa och trivas i skolan, säger Metta Fjelkner.
– Hela debatten är ett sorgligt exempel på hur allt blir så polariserat när man diskuterar skolan. Jag har aldrig träffat på en lärare, förälder eller elev som sagt att man inte vill ha kunskap eller arbetsro i skolan. Alla vill ha kunskap, alla vill ha arbetsglädje, säger Eva-Lis Sirén.