”Caremaskandalen förändrar Sverige.” Så löd Flammans ledare den 8 december 2011. ”Om Socialdemokraterna gör slag i sitt löfte att riva upp kongressbeslutet om vinster i vården förändras den rödgröna dynamiken”. Allt pekar på att de inte gör det.
Nu lyfts inte längre något av Håkan Juholts utspel mot vinsterna i välfärden. Nye partiledaren Stefan Löfven punkterade sitt eget partis begärda riksdagsdebatt i fredags genom att i Sydsvenska Dagbladet dagen innan göra klart att vinstförbud är helt uteslutet men att ”det är alldeles otillständigt fel att våra skattepengar går till skatteparadis ut ur vård och omsorg”. Det finns ett huvudproblem med den linjen. Den är likadan som Anders Borgs.
Att se Jennie Nilsson (S) försöka driva den debatt om riskkapitalister i vården var lika plågsamt som att höra Maria Larsson slaktas i P1:s lördagsintervju. Anders Borg klarade sig ju utmärkt debatten igenom. Som vanligt försvarade han varken Carema eller rätten till vinst i vård särskilt hårt utan hävdade att regeringen är ”pragmatisk” och pekade på det goda i att den mesta av vården fortfarande är offentlig. De partier som furiöst försvarar det privata tjänstekapitalets vinstintressen, Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna, gjorde usla insatser och går just nu kräftgång i opinionen.
Moderaterna förstår detta och kan om Socialdemokraterna inte aktar sig springa om Socialdemokraterna på vänsterkanten inför valet 2014 med egna förslag om begränsningar i vinstuttagen för privata aktörer i offentlig regi. Så nära ligger partierna faktiskt varandra i politiken just nu och Moderaternas debattartikel i Dagens Nyheter i veckan som gick kan vara starten på en sådan utveckling. ”Valfrihet inte nog. Aggressiv skatteplanering och dålig tillgänglighet och kvalitet i välfärden är oacceptabelt. Vi tillsätter därför nu en arbetsgrupp som ska vidareeutveckla vår politik för välfärden och det gemensamma ägandet. Det handlar om konkreta lösningar.”
Ställ dessa Moderater mot det korta meddelande som tidningen Riksdag & Department publicerade ungefär samtidigt som riksdagsdebatten. ”Stefan Stern var stabschef och biträdande partisekreterare under Mona Sahlin (S), men lämnade posten när Håkan Juholt blev partiledare. Stern har nu fått jobb hos Kreabs ägarbolag Magnora. Han ska lansera privata alternativ inom skola och äldreomsorg.” Stefan Stern blir inte ensam, det finns ett antal aktiva socialdemokrater på ledande poster inom privat vård, skola och omsorg.
Ännu ett faktum som bevisar att Caremaskandalen förändrar Sverige är Vänsterpartiets opinionssiffror. Jonas Sjöstedt i all ära men ingen ska inbilla sig att inte de kring tio procenten som Vänsterpartiet nu har i opinionsundersökningar också har att göra med ett långsiktigt och målmedvetet arbete i frågan. Ett konsekvent motstånd mot att skänka miljardvinster till riskkapitalister som låter gamla svälta ihjäl ger nu resultat. Vänsterpartiets Ulla Andersson var också, tillsammans med Anders Borg, riksdgasdebattens starkaste kort.
Till och med Miljöpartiet lyckades med att ställa tydligare krav på de privata utförarna i vård och skola än Socialdemokraterna, vilket får anses vara en bedrift. Med Mikaela Valtersson borta från partiledningen har de också i veckan gjort försiktiga trevare i riktning mot Vänsterpartiets syn på frågan. Det bådar gott för en kompromiss inför, eller efter, valet 2014.
Håkan Juholts försiktiga vänstersväng vrids nu tillbaka och resultatet hittills, obegripligt hyllat av många, är fullständig förvirring i nyckelfrågor som välfärden och ett blixtsnabbt ja till europakten. Vi får väl se om den där Löfveneffekten blir så stor som hans anhängare tror och hoppas på.
I debatten på twitter och bloggar gör sig socialdemokrater lustiga över att Anders Borg tjatar om ”tonläge” och låtsas inte förstå att vad han talar om är relationen mellan tonläge och politiska lösningar. Anders Borg har ju rätt! Socialdemokraterna skriker om ”katastrof” men föreslår bara en utredning om vad kvalitet är för något och att stoppa den skatteplanering som Anders Borg redan har lovat att stoppa.
Om otydligheten fortsätter riskerar Socialdemokraternas sedan urminnes tider grundmurade förtroende bland väljarna i sjukvårdsfrågor utmanas. I Yougovs senaste väljarundersökning ligger Socialdemokraterna fortfarande högst men Vänsterpartiet har näst mest förtroende och Moderaterna är god trea.
Det kan tyckas konstigt att ge sig på Socialdemokraterna från vänster i det här läget, till och med kannibalistiskt. Det är det inte! Regeringen är trött och utan egen politik. Det är slagläge för oppositionen nu men utan en tydlig politik i denna ödesfråga har det rödgröna alternativet ingenting att sätta emot Moderaterna i valet 2014. Ansvaret ligger nu på socialdemokratin.