Uruguay har redan gjort det. Andra länder står i begrepp att göra det. Men inte Sverige, om Svenskt näringsliv får bestämma. I slutet av maj ska den svenska ILO-kommittén yttra sig om Sverige ska ratificera den ILO-konvention som ger skydd åt hushållsanställda.
– För väldigt många länder i världen är det här en bra sak. Men vi är rädda för att en ratificering skulle vara ett intrång på partsautonomin på arbetsmarknaden, säger Eva Kovar, jurist på Svenskt näringsliv.
Dessutom menar man att hushållsanställda i Sverige redan är skyddade i form av arbetsmarknadslagar och i många fall kollektivavtal.
Kan det inte ha ett symbolvärde. Kan det inte ses som lite fjuttigt att inte Sverige kan ratificera när Uruguay kan?
– Ja, hördudu. Ett land som har en så gedigen lagstiftning när det gäller arbetstid, arbetsmarknad och kollektivavtal. I många avseenden har vi bättre lagstiftning än andra europeiska länder, jag ser inte att det skulle ha någon betydelse.
Facken håller inte med
Men från fackens sida välkomnas konventionen även i Sverige.
– Det är en sårbar grupp som behöver skydd i arbetslivet, säger Keth Thapper, från LO.
LO, TCO och Saco hoppas på en ratificering. Keth Thapper ser två skäl till det. Dels för att skydda den grupp som arbetar i andras hem här och dels som en solidaritetshandling gentemot hushållsanställda globalt.
– Globalt är det 100 miljoner människor som arbetar i andras hem. De flesta är kvinnor och barn.
Både Svenskt Näringsliv och LO tolkar konventionen som att den omfattar anställda på företag som hyr ut personal till hemarbete. Då omfattas även personliga assistenter och ”Rut-städerskor”. För Svenskt Näringsliv är det ett av problemen. Eva Kovar tar upp kravet på 24 timmars dygnsvila per vecka, vilket personliga assistenter som följer med brukare på resa eller rehabilitering har avtalat bort, som exempel.
– Det finns ingen avgränsning. Den enda definitionen av domestic workers är att det är någon som arbetar i ett eller flera hushåll.
Hon menar att det inte är tanken med konventionen som är till för att skydda ”äkta hushållsarbetare” som hon uttrycker det.
– När det gäller städare i hemmen så är de oftast anställda av företag med kollektivavtal.
Men Keth Thapper tycker inte det har betydelse. Hon tycker inte heller det verkar finnas någon grund för Svenskt näringslivs farhågor kring konventionen.
– Alla som arbetar i andras hem borde ha samma rätt, oavsett hur de kommit in i hushållet.
Den lilla, men ändå befintliga grupp hushållsarbetare i Sverige som är direktanställda av familjer eller hushåll är ofta än mer utsatta. En översyn som Kommunal gjorde för några år sedan visade att förbundet tecknat hängavtal med totalt fyra familjer i hela landet. Arbetsmiljöinspektioner i privata hushåll förekommer knappt.
Regeringen avvaktar
Keth Thapper håller med om att många som arbetar i andras hem redan omfattas av mycket som finns i konventionen. Men i praktiken är det inte alltid så. Den fackliga organiseringen är svag och anställningsformerna ibland oklara. Bland au-pairer och barnflickor finns många som har dåliga kunskaper i svenska eller bor i Sverige under en kortare tid. Det gör att lagar inte alltid efterlevs.
– Den här konventionen gör att det inte spelar någon roll. Samma saker gäller för alla.
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) har tidigare uttalat sig positivt om konventionen. Albin Molinder, politiskt sakkunnig hos ministern, påpekar dock att det är en egen fråga om Sverige ska ratificera. Regeringen väntar nu på ILO-kommitténs yttrande innan den tar ställning till om Sverige ska ratificera.
ILO 189
Konventionen antogs i Geneve förra året och erkänner en rad rättigheter för hushållsanställda. Som att:
• Gå med i fackföreningar och att förhandla för bättre villkor.
• Likabehandling jämfört med andra yrkesgrupper. Det ger hushållsanställda rätt till begränsningar i arbetstiden och rätt till minimilön
• En ledig dag per vecka
• Mödraledighet