Fem månader efter tidsplanen väntas styrelsen för den globala klimatfonden – världssamfundets största satsning inom klimatarbetet hittills – att mötas för första gången.
Den gröna fonden ska enligt planerna leverera 100 miljarder dollar årligen från och med 2020, för finansiering av klimatprojekt i utvecklingsländer och uppbyggnad av system för de länder som drabbas av klimatförändringarna.
I måndags medgav dock personer som är insatta att finansieringen av det ambitiösa initiativet fortfarande är oklar.
”Väldigt lite tid”
– Vi väntar oss ingen allvarlig diskussion om de 100 miljarderna vid det kommande mötet. Vi har haft väldigt lite tid att diskutera konstruktionen av finansieringen, sa Omar El-Arini från Egypten, som sitter i fondens styrelse, vid ett pressmöte i måndags.
El-Arini framhöll att styrelsen ansvarar för hur pengarna ska fördelas och att de vid det kommande mötet mellan den 23 till 25 augusti i Genève sannolikt kommer att fokusera på arbetsordning, budget för ett sekretariat och värdland.
När den gröna klimatfonden föreslogs 2009 efterfrågade utvecklingsländerna en finansiering på 400 miljarder dollar per år. Slutligen landade dock summan på en fjärdedel av detta.
Svårt men möjligt
En FN-rapport från 2010 talar för att det är svårt men genomförbart att samla in summan till fonden. Med tanke på de finanspolitiska åtstramningarna i USA och EU samt ett minskat politiskt stöd för klimatrelaterade projekt är dock frågan om fonden kommer att få ihop tillräckligt mycket pengar. Den amerikanska regeringen har redan uttryckt missnöje över att så kallade medelinkomstländer, som Indien och Brasilien, skulle få medel från fonden.
Fondens värdland väntas beslutas vid mötet i veckan. Analytiker menar att det land som utses därmed kan väntas stå för det första stora bidraget. De länder som diskuterats är Tyskland, Mexiko, Namibia, Polen, Sydkorea och Schweiz.
Det uppges främst ha varit diskussioner om hur balansen, mellan industriländer och utvecklingsländer i fonden, ska se ut som gett upphov till förseningar.
Endast tolv u-länder
– Det är olyckligt att representationen är lika för industriländer och utvecklingsländer, vilket innebär att endast tolv utvecklingsländer är representerade, säger Meena Raman från Third World Network, en paraplyorganisation för internationella icke statliga organisationer.
Miljö- och människorättsaktivister varnar också för att industriländerna tycks styra fonden i riktning mot ett beroende av den privata sektorn och ett begränsat utrymme för civilsamhället.
– Det är oroande att vi kan behöva strida för att civilsamhället ska finnas med som observatörer. Fondens styrelsemöten borde vara öppna och sändas på internet, säger Karen Orenstein från miljöorganisationen Friends of the Earth.
Klimatfonden sägs nu stå under stort tryck för att hinna reda ut de ideologiska frågorna och finansieringen innan november, då nästa internationella klimatmöte kommer att hållas i Qatar.
Istäcket på Arktis mindre än någonsin
I veckan uppmärksammades att istäcket på Arktis är det minsta sedan mätningarna inleddes 1979. Sedan 1980-90-talen har ytan och tjockleken närmast halverats. Samtidigt återstår några veckor av årets smältperiod och forskare tror att täcket kan bli ännu mindre. Den rekordsnabba smältningen har sin grund i klimatförändringar.
