”Nuvarande debatt, som har fokus på ett antal inträffade negativa händelser i privat driven äldreomsorg, riskerar rulla tillbaka utvecklingen, bort från konkurrens, mångfald och valfrihet i välfärdstjänsterna. Även synen på vinst generellt i näringslivet, och marknadsekonomins betydelse för att driva kvalitet och effektivitet, riskerar att påverkas negativt.”
Det är ett utdrag ur handlingar som Flamman tagit del av från programmet Stärk kvaliteten i välfärdssektorn som drivs av Svenskt Näringsliv, Almega, Vårdföretagarna och Friskolornas Riksförbund.
Största sedan Löntagarfonderna
– Det presenterades som den största satsningen sedan löntagarfonderna, säger Emil Broberg, vänsterpartistisk ledamot i Sveriges kommuner och landstings styrelse, SKL.
Det var på ett möte med SKL och Svenskt Näringsliv som egentligen främst handlade om andra saker som programmet kom upp i diskussionen. Projektet startade i våras och kommer att pågå i två år.
Det är en av de största satsningarna som gjorts på mycket länge?
– Det kan man nog säga. Det är den största som gjorts på ett bra tag, säger Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega, när Flamman kontaktar honom.
Det har upprättats ett kansli för programmet och enligt Ulf Lindberg ska ungefär fyra personer arbeta kontinuerligt med de här frågorna. Utöver det finns det bland annat möjlighet till att stödja forskning på området och knyta kontaker med experter.
Visa på bra privat verksamhet
Ulf Lindberg instämmer i att det finns en oro i näringslivsorganisationerna för att den senaste tidens debatt om brister i framför allt privat äldrevård ska påverka dem negativt.
– Det var en utlösande faktor.
Opinionsundersökningar visar att en stor majoritet i Sverige är för ett förbud för vinstdrivande företag inom välfärden. Vänsterpartiet har länge drivit kravet att vinster i välfärden ska förbjudas. Nyligen tog även LO:s kongress ett beslut om nonprofit-linje i välfärdssektorn. 2013 har Socialdemokraterna kongress och vinster i välfärden kommer sannolikt att vara en stor fråga. Det ligger nära till hands att tänka sig att det har betydelse för programmets tillkomst.
– Det finns ingen politisk taktiskt utgångspunkt i det här, säger Ulf Lindberg på direkt fråga, samtidigt är det klart att det som du nämner är viktigt.
Han tillägger att det skulle vara negativt för de 177 000 som arbetar inom privat välfärdssektor om det genomfördes ett vinstförbud.
Enligt det dokument Flamman tagit del av ska programmet visa på områden där konkurrens och privata alternativ inom välfärden leder till hög kvalitet och effektivitet. Dessutom ska man lyfta fram goda exempel på kvalitetsarbete i privat sektor.
Kan inte det ses som ett politiskt projekt?
– Det vore ganska poänglöst för oss själva att hävda det. För det behövs oberoende forskning. Det här projektet tror inte det som skiljer sig skulle vara ägandeskapet. Det finns bra och dåliga skolor och bra och dålig hemtjänst, det är inte skuret efter om de är privata eller offentliga.
Ulf Lindberg påpekar att man i programmet inte har någon förutfattad mening om att det offentliga skulle vara sämre. I stället ser man mångfald och konkurrens som viktiga faktorer för bland annat innovation och utveckling.
– Det är precis lika dåligt med privata monopol.
Men i de uppgifter jag tagit del av finns inget uttalat syfte att visa på goda exempel i offentlig sektor?
– Nej, det kan nog stämma. Vi har inte formulerat det så.
Snabbväxande bransch
– Vi har känt till att det här har varit på gång, säger Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO.
Själv säger han att han inte skulle bli förvånad om en viktig del av projektet är att påverka inför Socialdemokraternas kongress och valet 2014.
– Den här branschen har snabbt blivit oerhört stor och när en bransch växer och får luft under vingarna får de möjlighet att påverka även politiskt. Då är det viktigt att politiken håller emot och inte låter särintressen styra.
Kjell Rautio hänvisar till rapporter som visar att Sverige har marknadfierats i mycket snabb takt. I grunden menar han att det handlar om ideologi och om man ser människor som kunder eller medborgare.
– Det är en spännande period vi går till mötes. Hur den här frågan avgörs beror mycket på hur vi kan vässa argumenten i arbetarrörelsen och fackföreningsrörelsen.
Programmet vill även söka samarbete med Sveriges kommuner och landsting, SKL.
– Man kan säga så här, vi har inte ambitionen att göra ett gemensamt projekt, men finns det intresse så samarbetar vi gärna, säger Ulf Lindberg.
På SKL säger man att man samarbetar med många olika branschorganisationer och håller sig informerad om vad som händer.
Motståndet mot löntagarfonder
Det ursprungliga förslaget till löntagarfonder lades 1975 på uppdrag av LO:s kongress. En viktig del i förslaget var att en viss del av företagens vinster skulle omvandlas till så kallade riktade fondemissioner av aktier som skulle emottagas av löntagarfonderna, vilkas styrelser skulle ha en majoritet av representanter för löntagarna. På sikt skulle fonderna kunna äga över hälften av alla aktier i de större svenska företagen.
Förslaget väckte stort motstånd från näringslivet och resulterade i ett intensivt kampanjande i början av 1980-talet. Bland annat erbjöd SAF, numera Svenskt Näringsliv, gratis skolmaterial mot löntagarfonderna. Vid riksdagens öppnande 1983 lär 75 000 personer ha demonstrerat mot fonderna. En del uträkningar visar på att näringslivet spenderade mellan 55-60 miljoner på antifondkampanjen.
Så småningom infördes en modifierad version av förslaget. Vid den borgerliga valsegern 1991 avskaffades de helt.