När Vårdval Stockholm infördes för några år sedan menade kritiker att det skulle missgynna patienter med stora vårdbehov. Nu visar en rapport från landstingets egna revisorer att de hade rätt.
– Det blir vad vi kallar för oönskade undanträngningseffekter, säger Anders Hammarsjö, socialdemokratisk ordförande i revisorsgruppen som skrivit rapporten, till Flamman.
De som trängs undan är svaga patienter, de med kroniska sjukdomar och stora vårdbehov.
Entydiga uppgifter
Kritiken mot vårdvalet är inget nytt i sig. Tidigare rapporter visar på liknande effekter. För något år sedan publicerade Läkarförbundet en rapport som visade att endast en procent av de läkarna i Stockholms län tyckte att ersättningsmodellen gynnade patienter med stora vårdbehov. Det kan jämföras med 20 procent i andra landsting.
Sedan 2010 är landstinget tvungna att låta privata vårdcentraler etablera sig om de uppfyller vissa krav. Hur ersättningssystemen ser ut i landstingen skiljer sig åt. I Stockholm gynnas många och korta besök, något som ska ha bidragit till undanträngningseffekten. Som någon uttryckte det: Det är lönsammare att ta emot en patient med en förkylning än en multisjuk.
Men kritiker menar att det går att se problem med vårdvalet över hela landet.
– Den generella finansieringen är låg. I och med underfinansieringen måste läkarna hålla väldigt högt tempo. Då är risken att det går fel. Det är också de här tre landstingen som sticker ut genom att ha den i särklass högsta antibiotikaförskrivningen i Sverige, sade Gunnar Berglund, andra vice ordförande för Stockholms Läkarförening, om de tre storstadsregionernas ersättningssystem, till Dagens Arena förra året.
Hård kritik i rapporten
Kritiken är stundtals hård i revisorernas rapport. Landstinget uppger att man tar ansvar för att grupper med stort vårdbehov inte trängs undan. ”Revisionen har dock inte uppfattat att de granskade verksamheterna vare sig gör någon analys eller särskilt följer området för att klara ut hur det faktiskt förhåller sig”, konstateras i rapporten.
I rapporten, som kommer behandlas på landstingsfullmäktige, uppmanas landstinget att förstärka styrningen och att göra riskanalyser innan nya vårdval införs.
– Starka patientgrupper tar för sig och de svaga får ytterligare en knäpp på näsan, säger Göran Hammarsjö.