I förra veckan drunknade två män i tjära när de skulle tömma en cistern på SSAB i Luleå. Ett par veckor tidigare klämdes en man till döds i Bromma, när en liftanordning på hans arbetsplats plötsligt veks ihop.
Varje år dör minst en person i veckan i arbetsplatsolyckor. Det är ingen ökning jämfört med tidigare, men siffrorna har legat relativt stilla sedan 90-talet.
– Dödstalen bör i ett land som Sverige kunna pressas ner från år till år, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael Sjöberg i en kommentar om siffrorna.
Gamla problem tillbaka
Arbetsplatsolyckorna överlag tycks öka. Enligt en undersökning som IF Metall låtit göra ökade olyckorna inom industrin som ledde till sjukskrivning med 38 procent mellan 2009 och 2011.
Trots det har satsningarna på arbetsmiljö dragits ner kraftigt under de senaste sju åren. Vid regeringsskiftet 2006 inleddes snabbt en neddragning av Arbetsmiljöverkets verksamhet som fram till 2010 innebar en minskning av personalen med 30 procent. Ungefär samtidigt lades Arbetslivsinstitutet, som forskade om arbetsliv- och miljö ner.
– Gamla arbetsmiljöproblem har kommit tillbaka, som farliga ämnen som silikon och stendammslunga. Arbetsgivare har glömt bort kunskaper och kanske har facket gjort det också.
Elinor Torp har skrivit boken Döden på jobbet, som handlar om olyckan på Nordkalk för ett par år sedan där en ung kille dog och en annan skadades allvarligt. Hon menar att nedskärningarna och omorganisationen på Arbetsmiljöverket och nedläggningen av Arbetslivsinstitutet har satt spår. Mycket som Arbetsmiljöverket tidigare gjorde ligger nu på arbetsgivare.
– Det märks att riskmedvetenheten och kunskapen har sjunkit, säger hon.
– Vi har konstaterar att man kunde ha gjort bättre riskbedömningar, sedan pågår det en utredning så det är svårt att gå in på mer i detalj vad som hänt, säger Lars Bergström, huvudskyddsombud för IF Metall på SSAB.
De båda männen som dog i Luleå var anställda av en entreprenörsfirma. Om det hade någon betydelse i just det här fallet vet inte Lars Bergström, men generellt är inhyrda och anställda på mindre entreprenörsfirmor mer olycksdrabbade.
– De parametrar som påverkar är de krav som är förknippade med upphandlingar: Den billigaste får jobbet. Man kan inte vara billigast om man satsar på arbetsmiljö.
– Det måste till krafttag. De som beställer jobben måste ta mer ansvar och premiera dem som har en bra arbetsmiljö.
Han skulle vilja se fler företagsboter för arbetsgivare med dålig arbetsmiljö.
– Pengar och tid prioriteras i upphandlingar. Om det är dyrt att bryta mot arbetsmiljölagen får vi i alla fall lite jämvikt.
Elinor Torp arbetar till vardags på tidningen Arbetarskydd. Hon ville göra arbetsmiljöfrågor mer synliga med sin bok, det tog sin början när hon skrev om Nordkalk.
– Mötet med Gustafs och Johans familj blev så starkt att det blev något mer än en vanlig artikel.
Hon bloggade om olyckan och fick mycket material som inte fick plats i tidningen, till slut blev det en bok.
Förutom mer resurser till arbetsmiljöarbete tror hon det behövs mer kunskaper och arbete ute på arbetsplatserna.
– Unga och pensionsnära personer har större risk att dö på jobbet. Där behövs bättre introduktion för unga av äldre personer som säger åt dem att inte gena i arbetet. Många har inte den erfarenheten och kunskapen själva.
Rättsväsendets kunskaper kring arbetsmiljöbrott är också svaga.
– Domstolarna får inte vara spetskunniga utan ska kunna ta alla typer av brott. Men de får utbildning i till exempel ekobrott, kanske kan det ordnas någon sorts utbildning i arbetsmiljöbrott.