Sträng arbetsmoral och inställningen om var och ens plikt att ”göra rätt för sig” är djupt rotad i den svenska själen. Så inte konstigt att den växande rörelsen som vill införa medborgarlön kritiseras. Revolutionerande idéer har alltid varit svårsmälta till en början. (Som i USA nu, när stora delar av det amerikanska folket är motståndare till, något för oss så självklart, som allmänna sjukförsäkringar.) Det tar tid att vänja sig vid nya tankar. Framför allt kanske reformer som kräver solidariskt tänkande bortom det egna egot.
Men när det nu visar sig att arbetslinjen inte fungerar, så är det enbart vidsynt att lyfta blicken över invanda samhällsstrukturer. Diskussioner om medborgarlön har pågått till och från sen Marx tid (och tidigare än så), men det är kanske först nu tiden är inne. Vi måste följa med vår utveckling och inte försöka bromsa den, ta konsekvenserna av den tekniska och mänskliga utvecklingen.
Tiden är ny och makthavarnas människosyn och misslyckade arbetsmarknadspolitik får nu obevekligt till konsekvens att vi är många som reser oss och vill hitta alternativ till gällande system. Medborgarlön-rörelsen är en frihetsrörelse som ser en annan rättvisa än den förlegade synen på ”allas rätt till full sysselsättning”. Rätten att förvalta våra dagar här på jorden bor dock i oss alla.
Men vi har alla olika förutsättningar här i livet. Rättvisa är inget som kan mätas i pengar, prestation eller plikt. Rättvisan talar ur hjärtat. Om vi lyssnar. Livet handlar inte om att vara lönsam. Lönsamhet kan ha helt andra värdegrunder än enbart ekonomiska. Lönearbete är inte meningen med livet. Vi är inga arbetsmaskiner.
Vi ser exempel på motståndare till medborgarlön som inte lyckas förklara varför det skulle vara förkastligt att föreslå att Vänsterpartiet ska börja analysera om en basinkomst skulle kunna ersätta exempelvis studielån, barnbidrag, garantipensionen, med mera. Folk som försöker klistra på oss diverse nedsättande omdömen. Tonfallen kan kännas som ett eko från 1970-talets första år, en period då delar av vänstern var mer upptagna med att bekämpa varandra med olika anklagelser om bristande ideologisk renlärighet, istället för att motverka kapitalets rovdrift på människor och miljö.
Nu ser vi att behovet för offentlig arbetskraft minskar och det är bra att arbetstidsförkortning lyfts fram, men vi tycker även att det är dags att som nästa steg börja studera frågan om basinkomst. Det har systerpartiet i Finland, Vänsterförbundet, gjort. De påbörjade 2010 ett arbete som utmynnade i ett kongressbeslut 2013 om grundinkomst som basinkomst kallas i Finland. Besök gärna hemsidan (svenska.vasemmisto.fi/) och läs ”Den rödgröna framtiden”. Det kan säkert inspirera till en fortsatt men mera saklig och intressant debatt.
Vi tror inte att våra medmänniskor skulle stanna hemma och ägna sig åt allehanda fritidsaktiviteter. Däremot att fler skulle få möjlighet att göra både och – samt därmed bidra till en minskad materiell konsumtion. Detta skulle vara psykiskt/fysiskt bra för oss som människor men också för klimatet och miljön.
Vi ser inte yrkesarbete och basinkomst som motpoler. Vi har arbetat sedan 70-talet, är alltjämt yrkesverksamma och lever mitt i dagens hårdnande klassamhälle. Det kännetecknas alltmer av att alltfler pressas att godta obetald övertid, försämrade arbetsscheman och arbetstider, allt sämre och farligare arbetsmiljö, otrygga korttids- och timanställningar, och så vidare.
Allt oftare möter vi hot om; nedläggning och flytt av hela företag, outsourcing och bemanningsföretag, uppsägning på grund av arbetsbrist, avslutad korttidsanställning eller inga fler timjobb. Vi vet att då väntar en allt hårdare villkorad a-kassa, otrygga lönebidragsanställningar, aktivitetsersättningar, försörjningsstöd – kort sagt risken att bli en av de i dag nästan en halv miljon registrerat arbetslösa och tvingas slåss om en tiondel så många platser.
Vi tror mot den bakgrunden att basinkomst skulle kunna innebära att alla yrkesarbetande och arbetslösa skulle få en tryggare livssituation och starkare förhandlingsposition, men också stärka det dagliga och långsiktiga fackliga arbetet för bättre arbetsvillkor och löner. Fler skulle orka och våga säga ifrån. Vår tids nyliberala dogmatism och så kallade arbetslinje kan inte lösas med gårdagens lösningar. Basinkomst är en pusselbit i utvecklandet av den socialistiska strategin i vår samtid.
