I skrivande stund pågår fortfarande förhandlingar mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i Malmö, men kanske inte så länge till. Vänsterpartiets medlemsmöte i Malmö sa under måndagskvällen nej till nedskärningar på omkring 100 miljoner och blir därmed utestängda ur budgetförhandlingarna. Hanna Gedin, vikarierande kommunalråd, tillika partistyrelseledamot i V, menar i en intervju med P4 Malmöhus att man inte längre har något val, när man ställts inför ultimatumet att spara i välfärden eller lämna budgetförhandlingarna.
För V:s partiledning har samarbetet i Malmö varit ett så kallat skyltfönster. Malmövänstern har genomdrivit reformer och förslag som partiledningen har kunnat lyfta upp och klappa sig själva på axeln för. Malmö har inte bara varit viktigt politiskt, utan också organisatoriskt. Kritiker har funnits inom de egna leden men i valet 2014 lyckades Vänsterpartiet i Malmö med en stor ökning, från 5 till 8 procent i kommunalvalet. Hårt slit och mycket skickligt organisatoriskt arbete ligger bakom framgången – samt, en konsekvent politisk linje.
Därför är det helt rätt av Malmövänstern att sätta sig på tvären i de här budgetförhandlingarna. Har man gått till val på, samt kommit överens om, att värna välfärden, då ska man inte skära ner 100 miljoner i den när man väl sätter budgeten. Det är konsekvent, det är rakryggat och politiskt har Vänsterpartiet allt att vinna på att säga nej till åtstramningspolitiken, såväl i Malmö som i riksdagen.
Att socialdemokraterna är skeptiska till en skattehöjning beror delvis på att majoriteten i Malmö under de senaste fyra åren redan höjt skatten från 20,94 procent till nuvarande skattesats på 21,24 procent. I en intervju i Sydsvenskan menar istället Katrin Stjernfeldt Jammeh, finanskommunalråd och socialdemokrat att ”S-MP-regeringen måste höja den statliga inkomstskatten genom att ta bort ett jobbskatteavdrag som gynnar höginkomsttagare.”
I det har hon helt rätt. Höjningar av kommunalskatten drabbar alla lika mycket eftersom det inte är en progressiv skatt. Skattehöjningar i sig är inget självändamål, särskilt inte av kommunalskatten. Men politiker som vill ta ansvar för att inte försämra i människors vardag kan inte vänta på en handlingsförlamad S och Mp-regering, för då får man kanske vänta för evigt. I alla fall om den nuvarande spara-linjen får råda i Rosenbad. En skattehöjning för att värna välfärden kommer vinna mer stöd än att ta det ansvar som en ovillig regering just nu lägger i varje kommuns knä.
Det betänkliga knakandet i samarbetet i Malmö är bara början. I allt fler kommuner där ekonomin tryter kommer skattehöjningar att bli nödvändiga. Göteborgs röd-grön-rosa majoritet presenterade under tisdagen en budget med satsningar på skolan och äldreomsorgen. Finansieringen sker på bekostnad av sparade pengar och budgeten har en nolla på nedersta raden. Det går för i år, men blir knappast en hållbar lösning i framtiden. Även i de mindre kommunerna runt om i landet fattas det pengar. Tidningen Kommunalarbetaren rapporterade i veckan (19/5 2015) om hur framförallt kostnaderna för äldreomsorgen knäcker småkommuner. Dorotea tas som exempel och fackets företrädare i kommunen lyfter krav på regeringen om att gå in och stå för kostnaderna.
För den vänster som nu runt om i landet står och väger mellan brutna samarbeten eller skattehöjningar borde det vara självklart vad som är det rätta att göra. Men det behöver inte gå så långt. För varje vänster till vänster om Magdalena Andersson är det nu viktigt att pedagogiskt förklara att alla de pengar staten skjutit till för att täcka underskottet skapade av jobbskatteavdragen, istället hade kunnat gå direkt till vård, omsorg och skola, där de gjort stor nytta direkt.
Att åtgärda det faktum att borgarna tömt alla skattkistor i såväl staten som kommunerna bör varje parti som sett vilka problem som finns i välfärden ha högst upp på prioriteringslistan. Om inte, så kommer vi få se fler spruckna samarbeten.