Sex timmars arbetsdag – igen
Under många år har frågan om arbetstidsförkortning varit ett hett diskussionsämne på Vänsterpartiets kongresser och även i år handlar flera motioner om kravet på sex timmars arbetsdag. V i Göteborg kritiserar exempelvis partistyrelsens beslutade strategi från 2015 – som innebär en succesiv sänkning av normalarbetstiden för att på sikt nå målet om sex timmars arbetsdag – och menar att den skulle leda till att sextimmarsdag inte blir verklighet förrän om 16 år.
V i Göteborg skriver att fokus borde ”ligga på att göra alla förberedelser under denna mandatperiod för att kunna driva sex timmars arbetsdag i valet 2018 och genomföra det under mandatperioden 2018-2022”.
Partistyrelsen hävdar i sitt svar att det är orealistiskt ”mot bakgrund av maktförhållandena på arbetsmarknaden” och föreslår därför att motionen avslås. Partistyrelsen lyfter i stället sin egen beslutade strategi och menar att det är mer realistiskt att närma sig målet om sex timmars arbetsdag etappvis. ”Den första etappen, som skulle kunna genomföras 2019-2022, innebär en sänkning av normalarbetstiden till 37,5 timmar per vecka”, skriver partistyrelsen i sitt svar.
Vackrare välfärd
Flera motioner lyfter dock vikten av att Vänsterpartiet driver kravet om 30 timmars arbetsvecka som en av sina huvudfrågor och nämner sextimmarsförsöket i Göteborg som ett lyckat exempel. ”Detta är en reform som binder samman mycket av vår politik för en socialistisk och feministisk framtid. Det är en reform med ett löfte om en annorlunda, bättre och vackrare välfärd”, skriver V i Skåne i en motion.
Omdebatterat ekologiskt program
Kongressen ska anta ett handlingsprogram som bygger på den rapport som den så kallade eko-eko-gruppen tidigare tagit fram. Flamman har tidigare skrivit om interndebatten om synen på kärnkraft: Partistyrelsen vill prioritera avvecklingen av fossila bränslen framför avvecklingen av kärnkraft. Flera motionärer vill tvärtom att V ska bli tydligare kärnkraftsmotståndare. Ytterligare andra vill gå ännu längre ifråga om att den fossila avvecklingen ska gå först.
Men det finns även en rad andra förslag om allt från köttskatt till skogsbruk. Ett par av motionerna pekar på att de förslag som presenteras inte räcker för att nå uppsatta klimatmål.
”Programmet innehåller heller inte all ekonomisk politik vilket var en av huvudpoängerna med kongressens beslut: partiets ekonomiska politik skulle anpassas till att rymmas inom planetens gränser”, står i en enskild motion som vill återremittera programmet i sin helhet.
”När klimatförändringarna är akuta kan vi inte efter fyra års internt arbete i frågorna lägga ytterligare två på att ta fram politik innan vi formulerar vårt huvudgrepp kring dem”, skriver partistyrelsen i ett svar.
Totalt har det kommit in drygt 200 motioner på det 11-sidiga programmet.
Antirasism och rasifiering
Flera motioner beskriver hur Vänsterpartiet internt borde arbeta för mångfald och representation och yrkar att partiet startar ett aktivt intern-antirasistiskt arbete. Motionerna lyfter att Vänsterpartiet, om det ska vara trovärdigt i sin antirasistiska politik, måste ha en representation som återspeglar samhället. Det slås fast att så inte är fallet i dag – exempelvis råder en stor underrepresentation av rasifierade bland V:s kanslianställda – och en motion yrkar att det skapas en arbetsgrupp som ska ”hitta modeller för att aktivt rekrytera rasifierade tjänstemän”.
Partistyrelsen föreslår att just detta yrkande avslås, men är i övrigt positiv till att se över vilka hinder som möter aktiva V-medlemmar från rasifierade grupper. ”Utifrån den bild som kommer ur det, skulle nästa partistyrelse kunna ta fram strategier för att utveckla Vänsterpartiet organisatoriskt”, skriver partistyrelsen i sitt svar.
Akademiskt
Samtidigt pågår en intern debatt om rasifieringsbegreppet och synen på antirasism. Ett nytt partiprogram ska antas på kongressen och ett förslag från programkommissionen är att rasifieringsbegreppet lyfts in. Detta har dock kritiserats från olika håll och en av programkommissionens ledamöter har reserverat sig mot beslutet. Flera motioner lyfter att det omskrivna avsnittet om kampen mot rasism är akademiskt och svårtillgängligt medan andra uppskattar ”den mer djupgående förklaringen av rasismens olika delar”. Dessutom finns en motion från Skåne som vill lyfta in rasism som en grundläggande förtrycksmekanism, vid sidan av partiarkatet och kapitalismen.
Nätverket ”Rasifierade vänstern”, som bildades under kongressen 2014 och arbetar för ett mer inkluderande vänsterparti, menar att termen rasifierad är den enda ”som omfattar alla dessa grupper som drabbas av strukturell rasism” och yrkar att det som nätverk har rätt att välja namnet ”Rasifierade vänstern”. Nätverket yrkar även på att det ska få bedriva separatistisk verksamhet – trots att en generell princip är att ett nätverk som organiserar V:s medlemmar ska vara öppet för alla medlemmar – och där föreslår partistyrelsen att den kommande partistyrelsen ska ”ges i uppdrag att bereda förutsättningarna för separatistisk verksamhet”.
”Inte mer än 35 000”
Sätt ett tak och ett golv för löner. Det leder både till ett rättvisare samhälle och till mindre klimatpåverkan, menar Jöran Fagerlund, en av dem som skrivit en motion om lönetak till kongressen.
– Jag ser inget riktigt behov av att tjäna mer. Jag vet inte vad man ska göra för mer än 35.000 i månaden som håller sig inom planetens ramar, säger Jöran Fagerlund.
Jöran Fagerlund menar att totalbeskatta inkomster över 35 000 kronor i månaden kan vara ett sätt att lösa klimatfrågan.
Det finns till exempel gruvarbetare som tjänar runt 35 000 i månaden. Kan det inte bli svårt att motivera vanliga människor att gå ner i lön?
– En av de viktigaste lärdomarna som man kan dra av till exempel krigsåren är att människor är beredda att göra väldigt mycket, bara de upplever det som rättvist. Där tror jag vi har ett förtroende att gå fram med de här förslagen.
– Om inte ens Wallenberg kan få mer än 35 000 i månaden så tror jag människor är beredda att göra det.
I förslaget finns även ett golv där ingen ska behöva tjäna mindre än 20 000 i månaden. Jöran Fagerlund tror det kan bidra till en större diskussion om lönesättning och att många kan få det bättre med förslaget.
– Om vi sätter ett golv och ett tak kan vi verkligen placera in människors löner.