I en replik på vårt inlägg, där vi uppmanade Vänsterpartiet att bidra till att sätta välbefinnande i arbetet på den politiska dagordningen, argumenterar Jenny Bengtsson för att partiets viktigaste uppgift är att stärka arbetstagarnas makt.
En viktig förutsättning för att åstadkomma detta är dock ökad kunskap. Vi menar att Vänsterpartiet i sitt partiprogram har lagt en grund för en politik som kan bidra till ny forskning om hur arbetet kan organiseras så att vi mår bra på och av jobbet.
Välbefinnande handlar inte om en lyx för priviligierade grupper på arbetsmarknaden, utan är något som berör alla. En av våra största samhällsutmaningar är de psykosocialt relaterade sjukskrivningarna.
För att långsiktigt komma tillrätta med detta krävs inte bara åtgärder för att lindra och förebygga risker, utan det handlar väl så mycket om att identifiera vilka åtgärder som skulle ha störst positiv effekt på välbefinnandet i arbetet.
Som Långtidsutredningen 2015 skriver: en ökad arbetsglädje är även en förutsättning för att fler ska kunna och vilja jobba längre upp i åren. Det bidrar till att säkerställa finansieringen av den gemensamma välfärden. I vår omvärld har politiska steg tagits mot att ge välbefinnandet en större plats, både i arbetsmiljöarbetet och i samhället. Men Sverige ligger efter. Fler steg bör tas.
Fördjupad kunskap och konkreta lösningar kopplat till välbefinnande är därför nödvändiga redskap för att stärka medarbetarna i sina karriärer.
Detta perspektiv på arbete är också ett kraftfullt verktyg i och med att forskning visar att ökat välbefinnande ger effektivare organisationer och starkare konkurrenskraft.
