Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.
Vill du svara på texten? Skicka en replik på högst 3 000 tecken till [email protected].
Höga elpriser drabbar både fattigpensionären, medelsvensson och företag. Nu är det ju knappast så att produktionskostnaden för el från kärnkraft, vatten eller vind ökar i samband med att EU-eliten vägrar importera rysk olja och gas. Så storkapitalisten som producerar el utan extra ansträngning kan nu tälja guld med pennkniv. Så någon gör obeskrivligt stora vinster av det här eländet.
Men varför är elpriserna egentligen så höga? Ekonomer menar ju att minskat utbud höjer priset och vice versa. Så det är inte förvånande att företaget Energiforsk i samarbete med danska Ea Energianalyse i en utredning kom fram till att elpriserna i södra Sverige hade kunnat vara 30–50 procent lägre under hösten 2021 om de två nedstängda Ringhalsreaktorerna fått producera el. Mindre utbud ledde till högre pris.
Sverige producerar ofta mer el än vad vi behöver och då borde ju elpriset gå ned enligt samma ekonomiska modell. Men vi får enligt EU inte strypa export utan måste sälja till högre priser utomlands, som nu till kontinenten där priserna exploderat. Vi får då också höga priser i Sverige.
Varför detta slaveri under marknaden? Ja, målet för svenska politiker är i dag inte det som en gång gällde för Per Albin Hansson, Tage Erlander, Gunnar Sträng och flera andra politiker. Alltså att bygga ett tryggt Sverige där billig el var en hörnsten.
Medelsvenssons vardag har blivit ointressant för en rörelse som en gång i tiden kallade sig vänster och med det menade att de stod upp för de små, de fattiga, de utan makt. Kanske har dagens vänster inte läst någon arbetarlitteratur?
Vi kan både minska användandet av fossila bränslen och producera billig el. Storkapitalisten må hata ett kilowattpris på 20 öre för det ger inte ockervinster – men för dig och mig?
Kärnkraft har avsevärt mindre koldioxidavtryck, kräver mindre mark, dödar inte fåglar eller sprider farliga mikroplaster. Kärnkraft ger el även om det inte blåser och skapar inga infraljud som skadar människor och djur eller omvandlar orörd natur till industriområden.
Men det finns faktiskt ett kärnkraftsalternativ som är ännu bättre än den uranbaserade teknik vi har i dag. En teknik som Indien storsatsar på och som Kina med flera andra aktörer också satsar på. I USA testade man på 1960-talet toriumreaktorer vid National Laboratory i Oak Ridge. Men tekniken övergavs eftersom den var usel på att producera material för att bygga atombomber. Det var mitt under kalla kriget och man ville bygga atombomber.
Det finns ungefär fyra gånger så mycket torium som uran i världen. Toriumreaktorer ger avsevärt mindre avfall och avfallet avklingar under hundratals i stället för tiotusentals år. De byggs så att de automatiskt stannar om det blir elavbrott och de kräver inga tjocka betonginkapslingar så de blir säkra och billiga att bygga och kan skalas till passande storlek.
En vänster som menar sig stå upp för den vanliga människan med knapra resurser pressad av inflation och höga energipriser borde väl rimligen kämpa för billig energi? Det skulle vinna röster, och med toriumreaktorer skulle kärnkraften vara bra för miljön. Så vad väntar vänstern på?
Stefan Sigfried, är pensionerad civilingenjör i teknisk fysik, tidigare medlem i Socialdemokraterna. Han var medgrundare till gräsrotskampanjen Att återta hjärtat i politiken som även blev en bok.