Danmark går mot val. En ny rapport om statsminister Mette Frederiksens (S) hantering av den så kallade minkskandalen – där omkring 15 miljoner minkar massdödades utan lagstöd i början av coronapandemin – har fått socialliberala Radikale Venstre att dra undan sitt stöd till regeringen. Under hot om nyval utlyste Frederiksen därför ordinarie val den 1 november.
Missnöjet gror också bland de vänsterpartier som stöttat Frederiksen. Statsministern uttalade redan i somras en önskan om att bilda en ny, blocköverskridande regering som inte behöver luta sig mot vänstern. En ambition hon återkom till under pressträffen där valet utlystes.
– Vi vill ha en bred regering med partier på båda sidor av den politiska mitten.
Vänsterpartierna Socialistisk Folkeparti och Enhetslistan har ett motsatt mål i valrörelsen: att bli stora nog att tvinga S till förlängt samarbete.
– Mette Frederiksen vill bilda regering med högern. Det vore i mina ögon ett stort misstag. Ett säkert sätt att undgå det är att göra Enhetslistan så stora att vi inte kan rundas. Vi ska ha ett klimatval, skriver Enhetslistans ordförande Mai Villadsen på Twitter.
Pia Ohlsen Dyr, partiledare för Socialistisk Folkeparti, säger till tidningen Berlingske att hon har svårt att se sitt parti som en del av en bred regering med högerpartiet De Konservative.
– De Konservative har sagt klart och tydligt att de vill avskaffa regeln om fler förskolepedagoger och skära i offentlig sektor.
Asbjørn Sonne Nørgaard är direktör på den progressiva tankesmedjan Cevea, som har kopplingar till dansk fackföreningsrörelse. Han säger till Flamman att valet kommer handla om de frågor som präglar hela Europa just nu: inflation, energikris och stigande ojämlikhet.
– Om inflationen biter sig fast måste vi verkligen se upp för att inte hamna i en spiral som på 70-talet. Den största utmaningen med ekonomiska kriser, oavsett om det är finanskriser eller annat, är att de med lägst inkomster klarar sig sämst. Så den stora frågan just nu är social jämlikhet och krishantering.
De danska facken har klippt de institutionella banden till Socialdemokraterna. Asbjørn Sonne Nørgaard hyllar dock Mette Frederiksens arbete under den senaste mandatperioden, med undantag för hanteringen av minkskandalen. Men han är kritisk till partiets önskan att bilda en blocköverskridande regering.
– Oavsett om det är Tyskland, Sverige eller Danmark är jag väldigt nervös över samlingsregeringar, säger han och fortsätter:
– Om det inte blir en reell kamp om det politiska innehållet mellan vänstern och högern får ju väljarna gå till extremerna. Så jag fruktar, ur demokratisk hänsyn, en samlingsregering. Och fördelningspolitiskt vill jag ha en center-vänster-regering. Jag litar inte på att högern tar tillräcklig fördelningshänsyn.
Högerpartierna har inte tagit emot statsminister Frederiksens utsträckta hand. Under mandatperioden har det dock bildats flera nya partier, som gör det svårt för kommentatorer att gissa hur valutgången och regeringsbildningen blir. Till höger finns tidigare statsministern Lars Løkke Rasmussens nybildade parti Moderaterne, som uttryckt intresse för Frederiksens idé. Men också tidigare migrationsministern Inger Stöjbergs nybildade parti Danmarksdemokraterna, som grundlades efter att Stöjberg fått lämna sitt eget parti efter att ha ställts inför riksrätt för att ha separerat barn från sina föräldrar på danska asylcenter.
Danmarksdemokraterna har tagit direkt inspiration från Sverigedemokraterna och är sannolikt inte intresserade av en blocköverskridande uppgörelse. Båda partier ser ut att ta sig in i Folketinget och Danmarksdemokraterna samlar i vissa opinionsmätningar närmare tio procent av väljarna.
Till vänster finns det nya miljöpartiet Fria Gröna, sprunget ur mittenpopulistiska Alternativet. De två är, tillsammans med Enhetslistan, de enda danska partier som inte lagt sin migrationspolitik närmare Dansk Folkeparti i takt med att landet rört sig högerut i frågan.