Inrikes/Reportage 20 mars, 2025

Tills politiken skiljer oss åt

Foto: Lisa Mattisson.

Flamman träffar opinionsvärldens mest omaka par för att se om kärleken verkligen kan övervinna allt.

Kvällen innan första dejten hör Max Jerneck nervöst av sig till sin syster. Hon har pluggat i Uppsala med hans Tinderflirt Linda, och kanske kan ge ett tips i sista minuten.

– Det blev hundra ”hahaha” i chatten, berättar Max.

Systern svarade: ”Hon är extremt smart, extremt snygg, men helt besatt av Nato.”

– Hade du ditt Natohalsband på dejten också? frågar han och tittar mot kvinnan som numera är hans fru.

– Nej, men på min Twitterbild. Det var en orange ubåt, och så stod det ”Nato, fuck yeah.”

Jag är hembjuden på middag hos opinionvärldens mest omtalat omaka par. Som tillförordnad politisk chefredaktör på Expressen skriver Linda Jerneck ledartexter som ”I vänstern gör man tumme upp åt hatet” (24/9). Hennes make Max Jerneck är hållbarhetsforskare och utredare på fackliga tankesmedjan Katalys, som skrivit att ”Folkhemmet byggdes med lånade pengar, Magdalena Andersson” (Aftonbladet, 17/12).

Om jag hade brunnit för det finanspolitiska ramverket så hade vårt äktenskap varit svajigt.

Barnen, fyra och ett, är hos barnvakter och föräldrarna har lagt sin sällsynta ensamkväll på det mest romantiska man kan tänka sig: att prata om kärleken med Flamman.

Det tog tre månader att övertyga paret, eller rättare sagt Linda, om att intervjun är en bra idé. Men i tider av könspolarisering och barnlöshet har jag inte kunnat släppa frågan: Är det möjligt att sova med fienden?

Vi sätter oss vid köksbordet och skålar i rosa bubbel. Det är äntligen dags för ett svar.

De svajpade in i varandras liv i november 2015. Båda stack ut med sina långa presentationstexter.

– Han skrev att han ägnar sin tid åt att läsa om finanskrisen på Twitter, säger Linda och skrattar.

– Han hade någon bild i kostym, vilket var från hans disputation förstod jag i efterhand. Men den sista var bäst. Han satt i en korgstol framför ett fönster, med solen spelande över magmusklerna, och läste en tjock bok.

– Civilisationsprocessen av Norbert Elias, fyller Max i.

I verket från 1939 visade den tyska filosofen hur de skamkänslor som reglerar sex, våld, bordsskick och tal spred sig från europeisk hovetikett ut till samhället i stort.

– I stället för alla toaselfies med bar överkropp som var inne då, var han mer intellektuell… Men ändå sexig.

Foto: Privat.

– Linda hade en avancerad profil, med en lång text. Helt klart en snygging, men också mycket att kroka fast i, allt från hiphop till säkerhetspolitik.

Max tog den romantiska kontakten först.

– Vad var det jag skrev: ”Vilken är din favorit av de säkerhetspolitiska doktrinerna?”

– Det visade ju att Max hade läst min profil. Alla andra skrev bara ”tja, läget?” och ”vad ska du göra i helgen?”

Första dejten var på Fotografiska i Stockholm, och Max minns att Linda inte var så imponerad. Men han bjöd på fika, sedan middag och de drack vin tills haket stängde.

– Då var det min tur att bjuda, men eftersom jag pluggade och var pank fick det bli Dovas, säger hon med hänvisning till den mytomspunnet luggslitna pubkedjan.

De övernattade hos honom och hängde hela dagen efter, och kollade på mjukisserien Boys med Adam Pålsson på SVT. Linda var ”fladdrig” redan då, men Max behövde tid.

Foto: Lisa Mattisson.

– Jag var förvirrad och jagade en annan tjej. Hon var elak mot mig, så jag trodde att jag var kär i henne. Sedan förstod jag att kärlek inte måste vara svårt, att man inte ska behöva anstränga sig, säger han.

– Och så var det soft att du var sjukskriven i början, så att vi kunde hänga mycket.

Linda Jerneck hade precis avgått efter tre år som Luf-ordförande, och var sjukskriven för utmattning. Hon tog en paus från statsvetenskapen och gick en termin på konstskolan Basis.

Vissa har svårt att inleda en relation med en person som tycker annorlunda, och för andra får det visa sig under relationens gång.

– Det hade nog varit jobbigt om vi kandiderade för var sin sida, och du arbetade för att jag ska misslyckas. Men nu måste vi ju inte hålla med ett parti jämt, säger Linda.

Max säger att det underlättar att Linda mest är intresserad av Nato, och han av klimat och ekonomi.

– Om jag hade brunnit för det finanspolitiska ramverket så hade vårt äktenskap varit svajigt, säger hon och funderar:

– Vårt första gräl handlade om den ekonomiska krisen i Italien.

Även om kärleken inte kan reduceras till politik, så är den i högsta grad politisk.

De senaste åren har en global debatt seglat upp om det låga barnafödandet, som i många länder ligger under de 2,1 barn per kvinna som krävs för att befolkningen ska reproducera sig själv. I både Sverige och EU ligger siffran på 1,5, och i Sydkorea är den redan nere på 0,78.

Minskande barnkullar gör att allt färre ska arbeta för att försörja allt fler, och de sägs även ligga bakom allt från arbetskraftsbrist till populiströrelser. Sämst till ligger Kina, vars befolkning enligt en omdiskuterad FN-prognos beräknas krympa från 1,4 miljarder till under 800 miljoner vid seklets slut.

Om minskningen tidigare berodde på att makar skaffade färre barn, så verkar den i dag snarare bero på en global ”relationsrecession” som innebär att det bildas färre par till att börja med. Allra flest singelhushåll finns i Sverige, där 41 procent lever ensamma.

Det kanske inte är så att vi grälar om Mellanöstern och löser frågan i sängkammaren.

Förklaringarna som har föreslagits är många.

Den konservativa högern hänvisar gärna till osund livsstil eller moral. Anna Björklund skriver i Svenska Dagbladet att vi är för passiviserade och porrskadade för att njuta av kroppen (22/3 2024), medan Josefin de Gregorio i samma tidning (10/12 2023) förklarar att vi är för ”själviska”. USA:s vicepresident J.D. Vance kallar kort och gott barnlösa kvinnor för ”psykopater”.

Från vänster lyfter man hellre samhällsproblem som brist på jobb och bostäder samt påpekar att befolkningskrisen kan mildras av invandring. Vissa väljer bort barn av oro för klimatet.

Inte ens barnalstringen är vi alltså överens om, och frågan är om inte den politiska polariseringen är en orsak i sig. För den är i dag till stor del en spricka mellan män och kvinnor.

Jag ringer upp sexologen Kalle Norwald, som nyligen hoppade av som expert i SVT-programmet Gift vid första ögonkastet. Han säger att mäns och kvinnors olika politiska synsätt kan ha att göra med deras livssituationer:

Kalle Norwald är sexolog och psykoterapeut. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT.

– Vi vet att gruppen kvinnor jobbar mer i människovårdande yrken, medan män jobbar mer inom näringslivet och tjänar mer pengar. På gott och ont har vi alltid oss själva närmast. Att man ofta tycker det som gynnar en själv.

På hans mottagning är det inte vanligt att par kommer med problem som grundar sig i åsiktsskillnader. Men det kan också bero på att man inte ens blir ihop om det är viktigt för en.

– Det beror på hur man värderar sina värderingar. Vissa har svårt att inleda en relation med en person som tycker annorlunda, och för andra får det visa sig under relationens gång. Själv tänker jag inte att konflikter är dåligt, det viktiga är hur man diskuterar. Om man ens gör det – vissa par pratar inte ens om politik, och för dem funkar det bra.

En färsk undersökning från opinionsinstitutet Indikator visar att halva befolkningen tycker att det är viktigt att ha samma politiska åsikter som sin partner. De som lägger störst vikt vid politiken är människor klart till vänster (78 procent), högutbildade kvinnor (66), kvinnor runt trettio (70), medan lågutbildade män (31), sverigedemokrater (36) och änklingar (12) ser den som mindre viktig. Lågutbildade män är också den grupp som har svårast att bilda familj i Sverige. Är den högerextrema vågen helt enkelt en hord oknullade män?

Kalle Norwald säger att sådana här skillnader visar sig som tydligast under valrörelserna.

– På kort sikt är det bättre att vara olik, men vill man satsa på något längre är det bättre att vara mer lika, men ha vissa olikheter. Värderingsfrågor är något vi ser som viktiga i relationer, men också saker som ömsinthet och respekt återkommer, att man ska vilja varandra väl och lita på varandra. Även fast man tycker olika.

Har du själva några röda linjer i ditt kärleksliv?

– Jag är ju homosexuell och vill leva med en man. Så jag skulle nog ha svårt att vara ihop med en homofob eller kanske en rasist. Men jag skulle inte kalla det politik, utan snarare människosyn. Vem vet, jag kanske får en dejt av det här reportaget?

Linda säger att det är deppigt att man sållar bort folk på grund av politik.

– När min brorsa var singel sade han att många tjejer hade som profiltext: ”Hjärtat sitter till vänster, annars kan du dra.” Är man inte säkrare i sina åsikter än att man kan vara nyfiken på någon som inte tycker likadant? Vill man inte heller ha lite tuggmotstånd än någon som hummar med och inte bryr sig?

– Kvinnor kan väl ha en större kravlista än män, säger Max, och fortsätter:

Foto: Lisa Mattisson.

– Men jag hade inte gift mig med en SD:are eller KD:are. Där går nog min gräns.

– För mig beror det på personen. Jag dejtade en kille från den autonoma vänstern en gång. Men nu är det en grundprincip att man är demokrat, och en vettig person. Då går många på kanterna bort, säger Linda.

– Jag tror att de flesta har ganska lika värderingar i Sverige. Men man har olika informationsbubblor, säger Max och Linda bryter in:

– Det låter ju väldigt folkpartistiskt. Att jag egentligen håller med dig, men bara inte har rätt information.
De tror att polariseringen också beror på algoritmernas kurerade flöden.

– På [plattformen] Threads ser jag många kvinnor som skriver om relationer och barn, och på X har de identifierat mig som höger så jag får helt sjuka förslag. Man polariseras och får olika verklighetsbilder. Det är deppigt. Vi är waldorf-föräldrar, så vi ska hålla ungarna borta från mobilflödena så länge som möjligt. Det får räcka med kottar och pinnar, säger Linda.

De tar en paus för att messa med barnvakterna.

– Jag är osolidarisk som tog en disputerad man när jag bara har läst en kandidat. Ett professorsbarn dessutom. En lågutbildad man hade varit bättre.

Foto: Lisa Mattisson.

– Ja, vi är ju ganska privilegierade så politiken är inte på liv och död för oss. Vi har inte blivit nedtrampade av samhället, då hade det kanske varit mer på allvar, säger Max och blir snabbt avbruten av Linda:

– Det är klart det är på allvar. Jag känner det ännu mer nu när vi har fått barn.

– Så du har märkt skillnad i ditt liv baserat på vilket block som har styrt?

Linda funderar, och landar i att Alliansen gav dem mer pengar i plånboken.

Vi går över till vardagsrummet för att hugga in på Max auberginegratäng. På väggarna hänger konst, bland annat en affisch av Sigrid Hjerténs ”Ateljéinteriör” (1916) från Moderna museet. Den föreställer ett kalas i den kombinerade salong och arbetsrum hon delade med maken Isaac Grünewald, och nere i hörnet tittar sonen Iván fram. Det är kanske så de föreställer sig tillvaron – ett familjeliv med plats för vuxna samtal?

Jag korkar upp en flaska rött och frågar vad de bråkar om. Max säger att det finns känsliga ämnen, inte minst migrationen.

– Vi grälade rejält någon gång när vi skulle gå på ett Seinfeld-quiz, och du ställde en ledande fråga: ”Så alla som vill strama åt migrationen är rasister – tycker du att jag är rasist?” Då svarade jag: ”Ja, om jag fullföljer logiken är du ju det.” Hur kändes det, att bli kallad rasist? säger han och tittar på Linda.

– Jag var på väg att gå därifrån.

Foto: Lisa Mattisson.

– Det var kanske lite konstigt att jag kallade dig rasist.

– Ja, du bad om ursäkt. Och jag tror inte du var helt nykter då heller.

En annan fråga de har slutat prata om är Israel och Palestina.

– Båda är väl för en tvåstatslösning, men jag tror att du ser saker lite mer svartvitt, säger Linda och Max kontrar.

– Jag tycker att det är du som gör det.

Om vi letar i uttryckens lagrade folkvisdomar finns det många som handlar om att kärleken är beroende av likhet – som ”kaka söker maka” och ”de passar som hand i handske”. Andra antyder att motsatser attraherar varandra, från ”kärlek börjar med bråk” till ”hatligg”.

Jag berättar om mitt eget svar till Dagens ETC:s kulturreporter Selma Brodrej, som inför Alla hjärtans dag frågade om jag upplevt kärlek över de politiska gränserna: när jag i gymnasiet låg med en blond tjej på en fest på landsbygden utanför Uppsala, och hon försökte inleda morgonens stela småprat med att fråga vad jag tycker om att invandrarna tar våra jobb.

Jag frågar om konflikter rentav kan vara eggande, både intellektuellt och kroppsligt.

– Om det kan vara en krydda i sovrummet? Det kanske inte är så att vi grälar om Mellanöstern och löser frågan i sängkammaren. Men det är attraktivt om någon har genomtänkta argument, säger Linda.

Foto: Lisa Mattisson.

– Det kan vara kul att dejta någon som är lite stollig, fyller Max i.

– Vänstern ser ju högern som ond, medan den ser vänstern som dum, säger Linda och fortsätter:

– Folk behöver umgås mer över partilinjerna för att få fler nyanser. I synnerhet partiaktiva, för partier är väldigt osunda organisationer. Jag minns hur man upprepade saker som en papegoja, fast man inte bottnade i dem. Det är obehagligt när åsikter blir som en katekes.

Linda berättar att jag inte är ensam om min nyfikenhet på deras relation. Den är en snackis i opinionsvärlden, och även hennes chef på Expressen Patrik Kronqvist har fått frågor om den.

En av Max kompisar lyfte frågan i ett tal på deras bröllop.

Alla undrar samma sak: Hur går det ihop?

– Kärlek är ortogonalt från politiska åsikter, det spelar inte så stor roll. Det är som botanik, säger Max.
Ortogonalt betyder vinkelrät, lär jag mig när jag i efterhand slår upp ordet. De samexisterar, men går i helt olika riktningar.

– Jag har dock en borgerlig morbror som är nöjd över att Linda har kommit in i familjen, fortsätter han.

De hukar sig över samma mobil för att förhandla med barnvakterna. Sedan säger Linda att hon inte tror att ideologierna har olika kärleksbegrepp:

– Folk får göra som de vill, och jag mår bra av trohet. Så jag är en del av tvåsamhetsnormen.

Inget ligga med lik alltså?

– Det är så skönt att jag hann avgå precis innan de började diskutera nekrofili i Luf. Sedan tycker jag det är fint att ungdomar diskuterar ideologi på sin fritid och drar det till sin spets. Som vad folk får göra med ens kropp när man är död.

Linda säger att det finns gott om konflikter även inom borgerligheten, inte minst att moderater avskyr liberalpartister.

Läs mer

– Mitt livs läskigaste bilresa var på väg hem från Hallsberg med [moderaten] Niklas Wykman 2010 under en snöstorm. Han körde som en galning och pratade hysteriskt om hur mycket han hatar folkpartister, hur de alltid sticker kniven i ryggen, att de är Alliansens fransmän. Jag var livrädd. Och först i Stockholm kom det fram att han glömt linserna hemma, och knappt hade sett något på hela resan.

Som tur är finns det mycket annat att göra tillsammans än att prata politik – som att spela strategispelet Civilization. Men även där dyker olikheterna upp.

– Max vill bara spela på den svåraste och långsammaste nivån. En gång blev han så arg på mig att han ville banka knytnäven i bordet, men slog på mitt lår i stället. Han blev så himla knäckt, säger hon och skrattar mot Max, som minns tillbaka:

– Kan vi ha spelat mot babylonierna?

Utrikes 02 april, 2025

Ungern vill lämna ICC – för att slippa gripa Netanyahu

När arresteringsordern mot Netanyahu utfärdades 2024 kallade Viktor Orbán den ”fräck, cynisk och helt oacceptabel”. Foto: Ariel Schalit/AP

I dag landar internationellt efterlyste Benjamin Netanyahu i Ungern. Premiärminister Viktor Orbán har lovat bortse från ICC:s anklagelser om krigsbrott – och nu vill landet dra sig ur systemet. Men enligt folkrättsexperten Pål Wrange är det inte riktigt så enkelt.

– Ungern har en skyldighet att samarbeta med domstolen och överföra personen enligt artikel 89 i stadgan, säger Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.

Den 21 november 2024 utfärdade Internationella brottsmålsdomstolen, ICC, en arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och hans förra försvarsminister Yoav Gallant. Båda anklagas för krigsbrott och brott mot mänskligheten i Palestina, bland annat avsiktliga attacker mot civila och användningen av svält som vapen.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
TV 02 april, 2025

Grillen #2: Vilken Porsche kör din Icahandlare?

I veckans Grillen: Bojkotten mot höga matpriser har gjort Wallenberg ledsen – har den gått för långt? Tornedalingarnas riksförbund anklagar en samisk konstnär för hets mot folkgrupp – hur mår Sverige minoriteter? Att sova med fienden – behöver vi släppa partipolitiken för att hitta kärleken?

Dessutom gästas vi av författaren Lyra Ekström Lindbäck som menar att vi måste sluta prata så mycket om trauma.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Ledare 02 april, 2025

Tack för hjälpen, Kurdiska räven

Välfärdsbolagen har blivit en pengamaskin för kriminella. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Äntligen erkänner Liberalerna att avregleringarna har gått för långt. Synd att det behövdes några år av gängskjutningar innan de förstod.

Det är tjatigt med människor som återkommande måste påpeka att varje livsform – hur slemmig, blodsugande och sjukdomsspridande den än må vara – minsann har en nyttig roll att spela i den stora biosfären. Brännmaneten, får man höra, reglerar planktonpopulationen, medan bromsen blir föda åt fåglar och grodor. Tack, jag ska tänka på det nästa gång det brinner på smalbenen.

Nu har det även uppenbarats vad de kriminella gängen har för oväntad nyttofunktion i samhällssfären (vi väntar fortfarande på motsvarande uppenbarelse avseende miljardärerna): De har visat sig att de, och endast de, kan få liberaler att omvärdera Sveriges alla misslyckade avregleringar.

För 15 år sedan publicerades Laura Hartmans rapport ”Konkurrensens konsekvenser”, som visade att det inte gick att belägga ens en ökad effektivitet i de nyprivatiserade verksamheterna. Sedan dess har har rapporterna fortsatt komma. Skandalreportagen från vinstdrivna åldersdomshem och förskolor, med allt från överfulla blöjor till köttätande larver, är så många att de har bildat genre.

Vidareförsäljningen av skolkoncerner har gjort det svårt att fastställa vem som äger en skolkedja som ansvarar för tusentals svenska elevers utbildning (ett riskkapitalbolag med ett gäng brevlådor på Jersey, exempelvis). Lägg därtill att den politiska opinionen, inklusive de borgerliga väljarna, åtminstone sedan 2021 velat stoppa vinstuttag ur skolväsendet.

Via vårdcentraler, vaccinationsmottagningar och gruppboenden har de gängkriminella tvättat pengar och dessutom gått med vinst på verksamheten, pengar som de snabbt växlat in till sportbilar.

Och ändå, trots att till och med de egna väljarna blivit allt mer skeptiska, har borgerliga partier stått surrade vid sin mast med ett enda svar på varje rapport och skandalreportage: ”Det behövs fler kontroller för att granska oseriösa utförare.” Det har blivit privatiseringshögerns Ave Maria, ständigt spelande på läpparna.

Den som sätter sig ned och räknar inser snart att en tillräcklig mängd kontroller sannolikt betyder 1:1-kontroller: en mindre armé av inspektörer som befolkar varje mottagningsrum, varje gruppboende och varje Kry-chatt på heltid. En tandläkare som konsekvent överbehandlar med onödiga rotfyllningar för ersättningens skull, ett gruppboende som påstår sig ha två utbildade personal på natten men bara har en enda stackare som knappt talar svenska – hur ska man kunna kontrollera bort sådant på annat sätt? Men Liberalerna har framhärdat.

Fram tills nu då, när det blivit uppenbart att de kriminella gängen är skickliga entreprenörer, som lärt sig att nyttja avtal med det offentliga för sina brottsupplägg. Via vårdcentraler, vaccinationsmottagningar och gruppboenden har de tvättat pengar och dessutom gått med vinst på verksamheten, pengar som de snabbt växlat in till sportbilar.

Då händer det äntligen, det absolut enda som vi har att tacka de gängkriminella för. På Liberalernas riksmöte i Karlstad nyligen säger Johan Pehrson rakt ut: ”Vi har haft en för naiv inställning till en hel del avregleringar.”

Läs mer

Det är välkommet. Man frestas att utropa ett halleluja, och tacka både Jordgubben och Räven. Samtidigt är det tydligt att borgerligheten egentligen inte har något emot att skolpeng och assistansbidrag genererar vinster som omvandlas till travhästar och oändlighetsbassänger i Dubai. (Eller, som i fallet makarna Bergström, till ett par miljoner till Trumps valkampanj.) De är bara emot att pengarna landar hos fel sorts vinnare.

Nyheter 02 april, 2025

Folksam säljer aktier i Tesla: ”God avkastning”

Tesla-vd:n Elon Musks stöd till extremhögern har lyfts fram som ett av skälen till att bilbolagets försäljning går knackigt. Foto: Matt Rourke/AP.

Försäkringsbolaget säljer innehav för 1,6 miljarder – samtidigt som försäljningen ”tvärnitar” för Elon Musks bolag. ”Innehavet har sedan 2013 bidragit positivt till vår avkastning”, säger Folksam till Flamman.

Försäkringsbolaget Folksam säljer sina aktier i Tesla, meddelar de på onsdagsmorgonen. Prislappen landar på 1,6 miljarder kronor, och bakgrunden är den strejk som sedan hösten 2023 lamslagit elbilsbolagets verksamhet i Sverige.

”Teslas inställning till sina anställdas fackliga rättigheter är problematisk sett till Folksams placeringskriterier”, skriver de i pressmeddelandet.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Utrikes 02 april, 2025

”Erdogan kan inte fånga oss alla”

Foto: Saad Abedine/X.

Motståndet mot Erdogan samlar allt från det socialdemokratiska oppositionspartiet CHP till pokemonen Pikachu. Presidenten tvingas nu till alltmer repressiva metoder för att behålla makten.

Ett hav av turkiska flaggor vajar i solljuset. Det är lördag den 29 mars, och kollektivtrafiken har knappt kunnat hantera att hundratusentals människor har vallfärdat till stadsdelen Maltepe, på den asiatiska sidan av Istanbul. På scenen avlöser talarna varandra, innan det blir dags för Özgür Özel, ledare för Turkiets största oppositionsparti CHP.

– I dag skriver ni historia här! I dag försvarar ni vår demokrati och vår framtid!

Turkiet skakas av den största protestvågen på mer än ett årtionde.

Allt började mindre än två veckor tidigare, när polisen morgonen den 19 mars under en gryningsräd grep runt 100 personer, anklagade för alltifrån korruption till terrorism. En av dem var CHP-politikern Ekrem Imamoglu, sedan 2019 borgmästare i mångmiljonstaden Istanbul, och en av de största potentiella utmanarna till president Erdogan.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Inrikes/Nyheter 01 april, 2025

Förslag om bristande vandel färdigt: ”Inte bra”

Utredaren Robert Schött och migrationsminister Johan Forssell. Foto: Viktoria Bank / TT.

I dag presenterades den utredning av bristande vandel som beställts av Tidöregeringen. ”Viktigt och rimligt”, säger migrationsminister Johan Forssell – medan Vänsterpartiets Tony Haddou menar att man nu ”öppnar upp för godtycke”.

– Förtroendet för migrationspolitiken vilar på en grundläggande princip: de som missköter sig ska inte vara här. Då väljer man bort att vara i Sverige, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Under tisdagsmorgonen tog han emot det förslag på ”skärpta och tydligare krav på vandel” som utformats under Tidöpartiernas mandatperiod. Förslaget innebär utökade möjligheter att återkalla och neka uppehållstillstånd, även för personer som inte dömts för något brott. 

– Viktigt och rimligt, kommenterar Johan Forssell från podiet.

Bakom förslaget står en grupp under ledning av den pensionerade domaren Robert Schött, som fått i uppdrag att utreda ett återinförande av begreppet vandel, som tidigare var en del av utlänningslagen men avskaffades 2005.

Egentligen berörs alla av det. När vi talar om vandel är det för oss alla här

– Vandel är ett gammalt begrepp. Men vi tydliggör det och rensar bort andra begrepp, säger han till Flamman.

Formuleringen var en del av regeringsförklaringen i oktober 2022, där man föreslog att ”återinföra möjligheten att utvisa utländska medborgare som visar brister i sin vandel”. Begreppet kritiserades vid tidpunkten för att vara otydligt och öppna för godtyckliga bedömningar. Arbetet med utredningen inleddes 2023.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Inrikes 01 april, 2025

Wallenberg ska lära V styra landet: ”Gynnar oss i längden”

Jacob Wallenberg är en av flera talare som ska lära Vänsterpartiet hur man styr. Foto: Magnus Lejhall/TT.

Vänsterpartiets beslut att bjuda in tunga näringslivstoppar som talare till sin ”regeringsskola” har väckt intern debatt. Men Lisa Claesson (V) menar att den som vill få igenom vänsterpolitik vinner mycket på att studera ”hur makt fungerar i praktiken”.

– Det var intressant att få höra hur saker går till, för att kunna applicera det som socialist, säger Lisa Claesson, som sitter i Vänsterpartiets verkställande utskott.

Måndagen den 31 mars har hon tillsammans med cirka hundra ”elever” samlats från landets alla hörn, för den första av vårens fyra "skoldagar" i riksdagens andrakammarsal. Målet är att lära sig sitta i regering. I den pampiga hallen utanför står kaffe och kakor uppdukat under de välvda takkupolerna, och på väggarna hänger stora porträtt av historiska riksdagsmän.

Bakgrunden till regeringsskolan, som partiet kallar den, är Nooshi Dadgostars utspel om att Vänsterpartiet inte framöver kommer att stödja en regering som man själva inte ingår i.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Ledare 31 mars, 2025

De vill få demokratins spårvagn att tvärnita

Den turkiska presidenten har velat kliva av demokratin i decennier. Foto: Francisco Seco/AP.

Regeringen måste göra allt för att journalisten Joakim Medin ska friges. Men dess vekhet mot autokrater, både på både bortaplan och hemma i Sverige, inger inte mycket förtroende.

”Demokratin är som en spårvagn”, förklarade Istanbuls borgmästare vid 1990-talets mitt. ”När man är framme är det dags att kliva av.”

Borgmästaren hette då Recep Tayyip Erdogan, och skulle komma att bli landets president. Fram tills den 19 mars i år innehades samma post av socialdemokraten Ekrem Imamoglu, som då arresterades och anklagades för att ”leda en kriminell organisation”.

Protesterna lät inte vänta på sig. Oppositionsledaren Özgür Özel beskrev hur Maltepe-torget ”svämmade över” när 2,2 miljoner människor gav sig ut på gatorna i lördags.

Denna historiska flodvåg var journalisten Joakim Medin där för att rapportera om, på uppdrag av Dagens ETC. Men även han arresterades kort efter att ha landat den 27 mars, med anklagelser om ”medlemskap i en väpnad terrororganisation” och för att ha ”förolämpat presidenten”, efter obelagda påståenden om inblandning i dockprotesten mot Erdogan den 11 januari 2023. Likt Imamoglu fördes han till Silivrifängelset utanför Istanbul.

Att den turkiska regimen först fängslar landets främsta utmanare om presidentposten, och därefter en journalist som är där för att rapportera om protesterna, visar hur långt Erdogan är beredd att gå för att behålla makten. Det torde också vara enkelt att ta ställning mot – vilket Reportrar utan gränser, Svenska Pen, Publicistklubben och Tidningsutgivarna snabbt gjorde. Deras krav är lika enkelt som självklart: Joakim Medin måste släppas omedelbart.

Vi befinner oss i den ”tredje vågens avdemokratisering”, där autokrater stegvis avskaffar folkstyret genom att tysta all opposition och press.

Från regeringen är det desto tystare. Att vi inte har full insyn i regeringens strategi är begripligt: det överordnade målet nu måste förstås vara att få hem Medin. Men deras tidigare agerande mot Turkiet ger mig inget större hopp.

Under Tobias Billström var målet att alliera Sverige med USA och Turkiet så viktigt att han fördömde dockprotesten, samt kallade Turkiet för en ”demokrati”. Inte mycket verkar ha förändrats med Malmer Stenergard: om Trumps nedmontering av demokratin eller attacker mot vårt grannland Danmark har regeringen inte heller någonting att säga. Och när Flamman bad om ett uttalande från utrikesministern om Medin hänvisades vi till X – en plattform knuten till den amerikanska regeringen, och som bara tidigare i veckan stängde av ett flertal Erdogankritiska konton.

De kallar det för ”tyst diplomati”, och nog kännetecknas knähundar av tystnad. Desto mer ljudligt är extremhögerns fjäskande för världens främsta islamistdiktator.

”Jag hade hellre sett att det var Dagens ETC:s chefredaktör som satt fängslad. Men i det här fallet får det väl duga med en AFA-terrorist antar jag”, skriver den sultanslickande swishaktivisten Joakim Lamotte på X.

Tidigare NMR-medlemmen och ”förtalsombudsmannen” Christian Peterson förklarade för Patriotiska partiets märkliga högermaoistiska tidning Aydinlink att Joakim Medin inte alls är journalist, utan ”vänsterextremist med kopplingar till terrorgruppen AFA”.

Det hade kanske inte spelat så stor roll om de kom från anonyma trollkonton, men både Lamotte och Peterson har hyllats av sverigedemokratiska riksdagspolitiker och bjudits in att föreläsa för Sveriges näst största parti.

Quislingarnas tid är nu. Vi befinner oss i den ”tredje vågens avdemokratisering”, där autokrater stegvis avskaffar folkstyret genom att tysta all opposition och press.

Läs mer

I Ryssland dömdes dissidentveteranen Alexander Skobov i mars till 16 års fängelse för att ha kritiserat kriget, och i USA har Donald Trump samma månad gått hårt åt den propalestinska studentrörelsen. Ungern har nyligen förbjudit Prideparader, Hong Kong har fängslat 47 demokratikämpar, och Sydkoreas arbetarrörelse stoppade nyligen ett auktoritärt kuppförsök. I Sverige har en rad åtgärder införts som monterar ned yttrandefriheten, och i dag förklarade man att ”yttranden” ska kunna leda till att uppehållstillstånd dras in.

De auktoritära män som vill hoppa av demokratins spårvagn blir allt fler, och på vissa håll verkar den konservativa högern redan ha rest sig från sina säten. Det är dags att hålla ögonen på vilka i Sverige som sneglar mot stoppknappen.

Inrikes 30 mars, 2025

Dalarna ryter ifrån när staten backar

Vart fjärde servicekontor, som erbjuder lokal kontakt med statliga myndigheter, stänger igen när regeringen skär ner i budgeten med hundratals miljoner. I Dalarna har politikerna krokat arm i protest, över både orts- och blockgränser.

– Det är så oerhört tondövt från regeringen att öppna ett kontor i Ludvika, lova att man ska behålla det, och sedan ändå lägga ned det, säger Mats Nilsson (S), kommunalråd i Säter.

I närbelägna Ludvika planerar energijätten Hitachi Energy, som redan har över 4 000 anställda på orten, att expandera med ett ”gigantiskt logistikcenter”. Bolaget har sedan i höstas tagit emot personal som sagts upp från det krisande Northvolt – varav en stor del är utländska arbetare – och säger sig ha öppningar för minst 800 jobb framöver.

– De är snart uppe i 300 miljarders orderingång på ett och ett halvt år, anställer tre personer om dagen, och tar in folk från 80 olika länder. Är det någonstans vi behöver ett servicekontor är det i Ludvika, menar Mats Nilsson (bilden).

Ändå är Ludvika en av de orter, tillsammans med bland annat Piteå och Tranås, som drabbats av massnedläggningen av statliga servicekontor – de lokala samlingsplatser där flera olika myndigheter ryms under samma tak, bland annat Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Kultur 29 mars, 2025

Kapitalism blir inte bättre av feminism

Den feministiska bästsäljaren ”Underskott” gör allt för att undvika att skriva ut namnet som börjar på K och slutar på X. Har författaren missat 200 års teoribildning?

Jan Björklunds skeva leende, orden ”Feminism utan socialism”. Så valde dåvarande Folkpartiet att marknadsföra sig i valrörelsen 2014, som en reaktion på de rosa vindar som då blåste hårt genom politiken och kulturen. Lite drygt tio år senare kan man konstatera att andra brisar fläktar.

Men inte i Danmark! Där skulle forna FP:s slogan tvärtom kunna vara den, måhända oavsiktliga, undertiteln på en bok som förra året gjorde stor succé i landet. Nu utkommer den feministiska föredragshållaren Emma Holtens debutbok Underskott, med – den faktiska – undertiteln omsorgens ekonomiska värde, på svenska på Albert Bonniers förlag (2025).

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr