Den absoluta fattigdomen minskade under perioden 2000-2006, i och med att löntagare fick ökade inkomster. Samtidigt ökade den relativa fattigdomen, eftersom också skillnaderna mellan de som tjänar mest och de som tjänar minst ökade. Människor som en gång varit fattiga löper större risk att bli fattiga igen. Fattigdomen är konjunkturbunden. När det blir sämre tider ökar andelen personer under fattigdomsstrecket. Barn som växer upp i fattigdom riskerar att själva bli fattiga som vuxna. Socialstyrelsen rapporterar att den etniska segregationen har avstannat, men den ekonomiska segregationen har ökat. I storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö finns en tydlig koppling mellan etnisk och ekonomisk segregation, kopplad till invandrares svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden.
Fattiga ofta sjuka
Ungefär var fjärde vuxen svensk uppger att de har två eller fler välfärdsproblem. Dessa kan vara ekonomisk utsatthet, arbetslöshet, ohälsa, trångboddhet eller upplevelsen av bristande personlig trygghet. Fattiga är ofta sjuka och sjuka riskerar att bli fattiga, när sjukdomen leder till separation. Detta gäller särskilt kvinnor utan eftergymnasial utbildning, som vårdats på sjukhus. De grupper som löper störst risk att drabbas av multipla välfärdsproblem är ungdomar, ensamma mammor, lågutbildade, långtidsarbetslösa, nyanlända och utomeuropeiska invandrare. Under 1990-talet var problemen med multipla välfärdsproblem vanligare i Sverige, men ungdomar och ensamstående föräldrar var fortsatt drabbade när finanskrisen bröt ut 2008.
Ensamstående hårt drabbade
Helene Sigfridsson, generalsekreterare på organisationen Sveriges Makalösa föräldrar, är inte förvånad över innehållet i Social rapport 2010.
– Det som är överraskande är att ingenting görs, trots att fattigdomen bland ensamföräldrar är känd sedan länge. Barnfattigdom verkar vara ett laddat ämne, eftersom ingen pratar om det. Den förra socialministern Berit Andnor (S) pratade inte om det, och det gör inte nuvarande socialminister Göran Hägglund (KD) heller, säger Helene Sigfridsson.
Sveriges Makalösa föräldrar arbetar för att förbättra villkoren för ensamstående föräldrar och deras barn. Ett av kraven är lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Många ensamstående föräldrar kan inte jobba heltid eller måste tacka nej till jobb, på grund av att förskola och fritids inte finns utanför kontorstid. Endast fyra av tio kommuner erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid. I regeringens förslag till ny skollag finns bara en rekommendation att kommunerna ska erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger.
– Det är konstigt att det får finnas hinder för att folk ska kunna arbeta när regeringen driver en hård arbetslinje. Det ligger i allas intresse att ensamföräldrar kan försörja sin familj.