Klimatmötet i Köpenhamn ledde inte fram till något bindande avtal. Istället togs ett uttalande som inte ens alla länder är överens om.
– Klimatmötet blev ganska mycket som jag hade förväntat mig, så jag har svårt att känna mig besviken egentligen, säger David Jonstad, redaktör för klimatmagasinet Effekt, till Flamman.
Överenskommelsen saknar mycket som av många ansetts som viktigt. Bland annat en tidsplan för när de globala koldioxidutsläppen ska börja minska. Tvågradersmålet, det vill säga att jordens medeltemperatur inte får överstiga två grader jämfört med innan industrialiseringen, framförs mer som ett allmänt önskemål än som ett tydligt mål.
De konkreta åtgärder som presenterats för i-länderna är inte heller tillräckliga för att uppnå tvågradersmålet. Flera länder, däribland Venezuela och Bolivia, protesterade mot att överenskommelsen inte löser klimatproblemen och valde att bara notera att avtalet träffats.
”Fulspel”
David Jonstad tycker att förhandlingarna på mötet till stor del präglades av fulspel och försök att rädda ansiktet från världens ledare.
– EU skyller framför allt på USA och Kina. Kina är inte oskyldigt, men inte heller huvudboven i dramat.
Han påpekar även att EU ofta kritiseras av fattiga länder för sin klimatpolitik.
Frågan är vad som händer nu och hur man går vidare efter Köpenhamn. David Jonstad är inte särskilt optimistisk, framför allt menar han att de rika länderna till stora delar lyckades i sitt uppsåt att döda Kyotoavtalet, som lagt ett större ansvar på i-länderna.
– Jag har svårt att se hur det kan bli något bra inför kommande möten. Nu kommer de att hållas på en mer oklar grund.
Han efterlyser ett ramverk för hur mycket utsläppen ska minska och hur många ton koldioxid som kan släppas ut.
– Sedan kan man förhandla kring hur dessa ska fördelas.
Han beskriver det som att vi befinner oss i ett hus som börjat brinna och nu förhandlar vi om hur långsamt vi kan gå ut ur huset, när det rimliga borde vara att gå ut så fort som möjligt och förhandla om vem som ska gå först.
Hård kritik
Klimatmötet har fått hård kritik från i princip alla miljörörelser och även från den rödgröna oppositionen i Sverige. Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand menar att det riskerar att ta klimatarbetet flera år tillbaka i tiden. Miljöpartiet vill att Sverige ska ta initiativ till att samarbeta med klimatprogressiva länder för att öka trycket inför nästa möte.
Vänsterpartiet är kritiskt till det låga biståndet i överenskommelsen.
– Det är självfallet positivt att i-länderna nu för fram konkreta siffror för en klimatfinansiering. Men de nu föreslagna 100 miljarder dollar per år till 2020 är otillräckliga. Det är också nödvändigt att detta stöd till u-länderna kommer igång snabbt, säger Wiwi-Anne Johansson miljöpolitisk talesperson (V), som beskriver avtalet som ”oacceptabelt”.
