Inför förbundsdagsvalet i september gick vänstern framåt i tre delstatsval och ett kommunalval. Vänsterns framgångar ledsagas av stora förluster för Kristdemokraterna och ger Socialdemokraterna huvudbry.
Det tyska federala systemet innebär att valen till olika parlamentariska församlingar hålls vid olika tillfällen. Söndagens val i fyra delstater blev så en trendmätare inför förbundsdagsvalet den 27 september i år. Den sittande koalitionsregeringen består av kristdemokrater (CDU/CSU) och socialdemokrater (SPD). Båda partierna har försvagats sedan regeringen bildades och på den senaste tiden har mycket tytt på att en nyupplaga av den borgerliga koalition mellan CDU/CSU och Liberalerna (FDP) som styrde landet mellan 1983 och 1998 kan bli möjligt i september.
Söndagens resultat tyder dock på att detta är orealistiskt.
I Saarland var Oskar Lafontaine, delstatens socialdemokratiske regeringschef under åren 1985-1998, en av valdagens stora segrare: med honom som listetta fick Die Linke hela 21,3 procent av rösterna. Något som ger sossarna på plats huvudbry. Här är Lafontaine, partiets forna ordförande, avskydd därför att han har sett till att sossarnas valresultat har halverats. SPD fick magra 24,5 av rösterna i söndagens val, och lär försöka undvika en vänsterkoalition med Die Linke till varje pris.
Die Linke gick som väntat framåt även i söndagens parlamentsval i de östtyska delstaterna Sachsen och Thüringen. Med 20,6 respektive 27,4 procent av rösterna etablerade sig vänstern som delstaternas andra kraft. Detta också på bekostnad av SPD. I Sachsen fick sossarna förnedrande nog nöja sig med 10,4 procent av rösterna, i Thüringen räckte det till 18,6 procent.
De Gröna tog sig för första gången över femprocentspärren i bägge delstaterna. I Sachsen klarade även högerextremistiska NPD femprocentspärren, men backade starkt jämfört med det senaste valet år 2004. I Thüringen bidrog ett rekordstort valdeltagande till att partiet misslyckades med att ta sig in i delstatsparlamentet. Valets största förlorare var i båda fallen Kristdemokraterna. De kommer dock att fortsätta styra i Sachsen, kanske med stöd av De Gröna, något som skulle vara en premiär på denna politiska nivå.
Även i kommunalvalet i västtyska Nordrhein-Westfalen, med drygt 20 miljoner invånare en särskild viktig delstat inför riksdagsvalet i september, gick Die Linke framåt. Partiet fick dock sammanlagt bara 4,4 procent av rösterna, något av en besvikelse. Partiet lyckades inte förankra sig utanför delstatens storstäder. SPD fick sitt sämsta resultat någonsin med 29,4 procent, men tog tillbaka makten i flera viktiga storstäder såsom Köln och Essen. Sammanfattningsvis förblir budskapet inför förbundsdagsvalet otydligt eftersom SPD fortfarande motsätter sig tanken att samregera med Die Linke. Liberalerna, som framstår vid sidan om vänstern som söndagens andra segrare, utesluter i sin tur ett samarbete med sossarna. Det gör att det framstår som inte alltför osannolikt att såväl Kristdemokraterna som Socialdemokraterna kan bli förbundsdagsvalets förlorare, men ändå behålla regeringsmakten. Helt enkelt därför att SPD stänger in sig själva i samarbetet med högern.