EU-VALET Miljöpartiet kallar sig för ett EU-kritiskt parti, men valde för en tid sedan att skippa utträdeskravet, vilket gör Vänsterpartiet till det enda riksdagsparti som kräver ett utträde.
Enligt Magnus Johansson från Miljöpartiets partistyrelse, var beslutet resultatet av en lång process där en omröstning bland medlemmarna, med högt röstdeltagande, till slut blev avgörande i frågan.
Fanns det en pragmatisk analys kring att det är byråkratiskt krångligt och kostsamt med ett utträde?
– Det fanns väl sådana nyanser, säger Magnus Johansson, men tillägger samtidigt att det inte var huvudorsaken till partiets ändrade kurs.
– Framför allt handlade det om att det EU vi ser idag inte är det samma som vi en gång gick med i. Utvidgningen i Östeuropa är ett exempel på det.
Europarådet ett alternativ
Jens Holm, avgående EU-parlamentariker (V), ger en nästan motsatt bild.
– Vi hoppades att utvidgningen skulle förändra EU, men det har tyvärr inte skett. EU idag är inte det vi en gång folkomröstade om medlemskap i, det talades inte då om ett gemensamt försvar eller om EMU. Innan folkomröstningen hade vi fått löften om att EU inte skulle lägga sig i den svenska arbetsmarknadsmodellen, något som sedan inte visade sig stämma.
Han ser inget hinder för Sverige att lämna unionen om en majoritet skulle kräva det. Grönland genomförde en folkomröstning 1982 om att lämna dåvarande EG och har sedan dess stått utanför.
– Skulle Sverige välja att lämna EU skulle det skicka chockvågor ner till Bryssel och ge en viktig signal till andra länder.
Finns det något samarbetsalternativ till EU?
– Europarådet skulle kunna vara ett sådant alternativ. Det fungerar dåligt idag, men det beror framför allt på att det inte ges tillräckligt med resurser – idag går den absoluta majoriteten av pengarna till EU, säger Jens Holm och säger att han även gärna ser ett utökat samarbete mellan de nordiska länderna.
Inga formella hinder
Jane Reichel, doktor i juridik vid Stockholms universitet, har bland annat studerat EU-rätt. Formellt ser hon inget hinder för Sverige att ansöka om utträde.
– Det anses följa allmänna folkrättsprinciper att ett land ska kunna lämna EU.
Däremot pekar hon på en del praktiska problem som ett utträde skulle föra med sig.
– Det är inte en juridisk fråga utan en politisk, men vi har anpassat oss efter EU, med lagstiftning och gemensamma lösningar. Det är inget man ändrar i en handvändning.
Tydligare direktiv
I nuläget finns inga bestämmelser för hur det ska gå till om ett medlemsland väljer att lämna EU. Men Lissabonfördraget kommer att innehålla tydligare direktiv för hur ett utträde ska genomföras. Både Jane Reichel och Jens Holm ser det som förenklande för en eventuell utträdesprocess.
– Det blir en tydlig beslutsprocess för hur man ska gå till väga, säger Jane Reichel.
– Det är bra att det blir reglerat hur ett utträde ska gå till, säger Jens Holm.
