– Det känns grymt kränkande mot mig och min familj, säger Erik Aspegren.
Hösten 2006 arbetade Erik Aspegren tvåskift på ett stort företag i Vetlanda. En dag blev ett av hans tre barn sjukt och Erik var tvungen att åka hem från jobbet. Han anmälde till Försäkringskassan att han ville ha tillfällig föräldrapenning. Tre veckor senare skickade han in en blankett på internet och begärde ersättning.
– Jag prioriterade inte att skicka in blanketten direkt eftersom det inte var en stor grej att jag hade varit hemma några timmar. Tyvärr fyllde jag i fel antal timmar då jag inte tänkte på att jag arbetade förmiddag den dagen.
I stället för en fjärdedels dag fyllde Erik i en hel dag, det vill säga åtta timmar. Två år senare kallades han till polisförhör, misstänkt för bidragsbrott.
– Jag tycker det är urlöjligt. I detta fall är det ganska tydligt att det är en smågrej. Om mitt syfte hade varit att lura Försäkringskassan hade jag förmodligen gjort om detta flera gånger.
Hot om rättegång
Under polisförhöret frågade utredaren om Erik erkände brott. Hon berättade att om han erkände skulle utredningen eventuellt läggas ner och åklagaren skulle bestämma ett straff i form av böter. Om han inte erkände väntade förmodligen rättegång och risk att bli dömd för grov oaktsamhet. Jerry Prim, förundersökningsledare vid polisen på det småländska höglandet, berättar att rubriceringen grov oaktsamhet är vanlig vid misstanke om bidragsbrott.
– Grov oaktsamhet ligger på gränsen till uppsåtsbrott och innebär att det är slarv eller vårdslöshet som ligger bakom. Vid bidragsbrott kan du få böter eller fängelse i högst ett år. Du kan även dömas till grov oaktsamhet om du är vållande till kroppsskada eller till annans död. Du kanske råkar knuffa till någon som skadar sig.
Obehaglig stämning
Erik upplevde stämningen som obehaglig i förhörsrummet.
– Du sitter där ensam med en polis som kan alla paragrafer och försöker få dig att erkänna. Som tur är ansåg jag att detta var fel. Vad hade hänt om jag var osäker eller missuppfattade hennes frågor? Det är skillnad på att erkänna att jag hade gjort fel och att erkänna att jag hade gjort det med flit.
Erik bad om att få läsa förundersökningen på 25 sidor.
– Då upptäckte jag att jag hade betalat tillbaka beloppet som jag hade fått. Som trebarnspappa har man fullt upp och sådant här sker per automatik. Det var ingen stor händelse i min vardag när jag betalade in och därför glömde jag bort det. Men när jag såg det blev jag ännu mer övertygad om att detta var fel.
Men enligt Torbjörn Olsson, chef för enheten för misstanke om brott på Försäkringskassan i Jönköping, har det ingen betydelse om pengarna är inbetalda.
– Bara för att pengarna betalas tillbaka är inte personen fri från en polisanmälan. Vi ser till själva handlingen som personen har gjort och kan gå långt tillbaka i tiden för att kontrollera om det skett tidigare.
Erik erkände inte och förhöret avslutades. Några månader senare skickade Åklagarmyndigheten hem en skrivelse om att utredningen lagts ner.
– Tänk om jag hade erkänt när inte ens åklagaren anser att det skulle leda till något straff. Det känns meningslöst att de lägger ner resurser på att pressa småbarnsföräldrar. Vad tjänar samhället på att polisen utreder sådant här, undrar Erik Aspegren.
Allt skulle anmälas
Jerry Prim förstår att sådana här utredningar kan uppfattas som slöseri med resurser.
– Förklaringen till varför vi utredde Eriks fall ligger i att Försäkringskassan anmälde precis allting under 2006. Regeringen hade då tillsatt resurser för att sätta dit bidragsfuskare och vi var tvungna att hålla förhör med alla som anmäldes. Det är mycket jobb som har gjorts, jag ska inte säga i onödan, men idag ska det till något speciellt för att det ska bli förhör, säger Jerry Prim som förstår att Erik känner sig kränkt.
Torbjörn Olsson bekräftar att Försäkringskassan har blivit bättre på att prioritera.
– Ett tag anmälde vi allt men det var få fall som ledde någonstans. Den här misstanken om brott är bland den mest förekommande och det kan mycket väl bero på krångliga blanketter. Som privatperson förstår jag att många människor tog illa vid sig att behöva sitta i förhör när de vet med sig att de inte har gjort något fel.
