EU-VALET Valdeltagandet har sjunkit sedan 1995 och ligger långt under EU som helhet. Sist det var val, 2004, hade Sverige ett valdeltagande på 37,9 procent.
Det kan jämföras med att åtta av tio svenskar röstar i riksdagsvalen.
Även i EU som helhet sjunker valdeltagandet. År 1979 var det 63 procent. År 2004 var det 45,5. Nu senast, 2004, hade Malta högst valdeltagande med 82 procent (borträknat Belgien, Grekland och Luxemburg, som har röstplikt). Slovakien hade lägst valdeltagande med 17 procent .
Det är kommunerna i Sverige som ansvarar för valet till EU-parlamentet. Men det är mycket olika hur mycket kommunerna lägger ner på att intressera sina invånare för valet.
I Norrbotten är det nästan ingen kommun som gör någon extra satsning inför valet. De flesta kommuner nöjer sig med att annonsera om vallokaler. Undantaget är Piteå, som förra gången hade länets högsta valdeltagande, enligt Sveriges radio.
Sara Högelius är vänsterpartistisk kandidat till EU-valet. Hon tror att EU uppfattas som avlägset för väljarna.
– Folk vet inte vad man gör i EU, säger hon till Gotlands Tidningar.
– Det är för långt bort. Det är därför det är viktigt att EU inte blir en superstat. Vi måste värna om att makten finns kvar hos oss.
Antalet platser i EU-parlamentet viktas efter folkmängd med viss överrepresentation för de mindre länderna. Sverige har 19 av totalt 785 platser i parlamentet.
