– För att inte riskera att bli övervakad i dag får man väl se till att träffas ute i fria luften och hoppas på att inte bli fångad av en övervakningskamera.
Det säger Agneta Lindblom Hultén, ordförande för Svenska journalistförbundet till Flamman.
Det är i dagarna 40 år sedan Säpo ”avskaffade” sina åsiktsregister.
För ett par dagar sedan avslöjade Svenska Dagbladet att Försvarsmaktens informationsstab ska ha efterforskat mejlväxling mellan försvarspersonal i Afghanistan och journalister. Tidningen säger sig ha tillgång till dokument som visar på att informationsstaben har begärt att få ta del av ”alla” mejl som utväxlats under hösten, var av ett antal ska ha varit till olika medier. Breven till SvD har rört kritik mot att försvarsmakten tonat ned uppgifter om eldöverfall.
Kan vara grundlagsbrott
Försvaret förnekar uppgifterna om övervakning. Samtidigt säger ÖB Håkan Syrén till SvD att han inte kan ge några garantier för att efterforskningen inte ägt rum. Visar det sig att försvaret verkligen har övervakat mejltrafiken kan det vara fråga om brott mot efterforskningsförbudet i Tryckfrihetsförordningen och klassas som grundlagsbrott.
– Inte ens inom den mycket vidlyftiga lagstiftning vi har när det gäller övervakning är det tillåtet för myndigheter att efterforska journalisters källor. Skulle det ändå visa sig att man hållit sig inom lagen vill jag säga att lagstiftningen bryter mot grundlagen, säger Agneta Lindblom Hultén.
Journalistförbundet har tidigare varit starkt kritiskt mot bland annat avlyssningslagen som kom för några år sedan och den nya FRA-lagen, just för att källskydd och meddelarfrihet inte kan garanteras.
Gör det att människor blir mer rädda för att prata med journalister?
– Självklart! Det har dels en faktisk effekt då man hindrar anställda från att sprida information och dels en psykologisk effekt då människor skräms från att ta kontakt med medier.
Likheter med åsiktsregistreringen
Torbjörn Tännsjö, som bland annat skrivit boken Medan revolutionen dröjde. Hundra år med vänstern i Nacka, där han behandlar Säpos övervakning av svenska kommunister, ser tydliga paralleller mellan åsiktsregistreringen av vänstern och de nya övervakningslagarna.
– Det är samma mekanism som bygger på fruktan. Nu räknas inte vänstern som ett hot längre, i stället har det vuxit fram en världsbild där fundamentalistiska muslimer är den nya faran mot rikets säkerhet.
Opålitliga drabbas hårt
Trots att åsisktregistrering förbjudits anser han att vi i snarare är mer övervakade idag än för 40 år sedan.
– Vi kommunicerar på ett sätt som är lättare att kontrollera. Om man tänker tillbaka på de Säpoagenter som satt och gjorde anteckningar på möten, var det väldigt resurskrävande. Nu finns möjligheten att enkelt övervaka mejltrafik, genom att utgå från vem som har kontakt med vem.
De som drabbas hårdast är givetvis de grupper som pekas ut som opålitliga.
– Precis som kommunisten vars sommarstugegrannar blev kontaktade av Säpo för att hålla ett öga på honom, får i dag många invandrare från vissa delar av världen betala ett högt pris.
Även om åsiktsregistrering officiellt förbjöds 1969 fortsatte den i praktiken. Det var exempelvis inte längre tillåtet att föra in en person i ett register enbart på grund av medlemskap i VPK. Däremot kunde Säpo kringgå det genom att skilja på officiella register och arbetsanteckningar, enligt en utredning av Säkerhetstjänstkommissionen från 2003.
