Vid den nytillträdda regeringens första budgetproposition, gjordes kraftiga minskningar på Ams’ verksamhet. Bo Bylund, Ams’ generaldirektör, beslutade införa ett omedelbart stopp för nya anvisningar till flera typer av program.
– För närvarande finns 150.000 personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Enligt regeringens förslag får vi resurser till i genomsnitt 90.000 personer nästa år. Det innebär att vi får avsevärt mindre möjligheter att rusta och stödja arbetslösa ut i jobb, praktik eller utbildning, sade Bylund.
– Matchning och anvisning av arbetslösa till de lediga jobben är särskilt viktigt när utrymmet för programinsatser krymper så drastiskt och när efterfrågan på arbetskraft är stark. Från de då 155.000 som fanns i Arbetsförmedlingens program, ville regeringen ha 90.000 år 2007 och 65.000 år 2008.
Går mot sämre tider
Arbetslösheten sjönk med 0,7 procentenheter till 4,6 procent under 2006. Alla län fick en bättre arbetsmarknad. 610.000 nya lediga platser kom in till Arbetsförmedlingen, nästan 200.000 fler än året innan. 716.000 arbetssökande fick nytt arbete.
Under 2007 såg det också mycket ljust ut på arbetsmarknaden. Men under 2008 har försvagningen av arbetsmarknaden blivit allt tydligare. I jämförelse med augusti 2007 har antalet nyanmälda lediga platser blivit 26.000 färre, varselnivån nästan fördubblats, och 15.000 färre fick någon form av arbete i augusti i år. Siffrorna baseras på personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Arbetslösheten i gruppen 16-64 år är fortfarande låg – 3,0 procent – vilket är lägre än för ett år sedan, men förbättringstakten är i avtagande.
– Det här är första gången sedan 1992 som arbetslösheten i augusti är högre än under juli. Det råder inte längre någon tvekan om att vi går mot sämre tider på arbetsmarknaden, säger Arbetsförmedlingens stabschef Lena Liljebäck.
Samma nivåer som under krisen
Det dominerande programmet med aktivitetsstöd till deltagarna är idag Jobb- och utvecklingsgarantin, med 42.000 deltagare.
– Här handlar det om människor som varit arbetslösa länge, och ofta bedöms stå långt ifrån ett jobb. Ändå gick omkring 4.000 av deltagarna vidare till jobb eller utbildning under juli och augusti, påpekar Lena Liljebäck.
Regeringens nedskärningar på åtgärder under högkonjunktur, kommer att slå tillbaka nu när vi går mot sämre tider på arbetsmarknaden. Sju personer per timme har i genomsnitt varslats om uppsägning i september, enligt Svenska Dagbladet. SvD:s sammanställning visar att om trenden med varsel om uppsägningar fortsätter, leder det till samma nivåer som de värsta krismånaderna 2001-2002.
Inte fått ut långtidsarbetslösa
– Problemet är att mitt under brinnande högkonjunktur har den moderatledda regeringen inte lyckats få ut långtidsarbetslösa i jobb, säger Maria Stenberg (s) ledamot i arbetsmarknadsutskottet.
– Under en högkonjunktur är det inte anmärkningsvärt att det blir fler i jobb, utan just att långtidsarbetslösa är kvar i arbetslöshet, och framför allt unga.
– Det är också så att politiken prövas just när det blir svårigheter, säger Stenberg. I en lågkonjunktur är det extra tragiskt när folk inte under högkonjunktur fått möjligheter att gå vidareutbildning, som vi vet leder vidare till nya jobb
Maria Stenberg påpekar att regeringen tagit bort 600 miljoner från vuxenutbildning, och även skurit ner på arbetsmarknadsutbildningen.
– Det är klart att om jag är arbetslös i ett yrke där jag har svårt få jobb under en högkonjunktur, och inte får möjlighet att gå en vidareutbildning för att skaffa mig ett nytt yrke, klart att man då har lämnat folk därhän.
– Vi brukar prata om att man inte är kvar i samma yrke hela livet längre, som, tidigare, utan byter karriär. Det ställer krav på politiken, att följa upp detta. Finns det företag som behöver arbetskraft, så behöver man en arbetsmarknadsutbildning. Vi som är ute i landet, möter arbetsförmedlare som ser behov på orten, men finns inga pengar till att utbilda svetsare eller vad det är.