Antalet personer som får sjukersättning har sjunkit med 5,6 procent jämfört med samma tid förra året. Enligt Socialdepartementet innebär det en minskning av antalet sjukskrivna med cirka 40.000 personer de senaste två åren.
– Inte på tio år har sjukfrånvaron varit så låg. Utvecklingen visar att regeringen har slagit in på rätt väg, kommenterar socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson, i ett pressmeddelande.
Hillevi Rydh, analytiker vid Försäkringskassan, är mer försiktig med att uttala sig om vad de sjunkande ohälsotalen beror på.
Mäter inte friskhet
– Det finns troligen flera samband, men ett av dem kan vara attityder i samhället. Det är kanske mindre okej att nyttja sjukersättning i dag och då försöker människor lösa det på andra sätt.
Hon påpekar även att de ohälsotal Försäkringskassan refererar till, inte mäter hur friska människor är, utan just hur många som får någon form av ersättning. Däremot tror hon inte att de nya reglerna kring sjukförsäkring har påverkat ohälsotalen i någon större utsträckning.
– Sänkningen har pågått under en längre tid och de flesta regeländringar trädde i kraft för någon månad sedan.
Mikael Klein, intressepolitisk sekreterare för Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO, är mycket kritisk till uppgifterna.
– Hade det införts olika stödåtgärder och rehabiliteringshjälp hade siffrorna verkat trovärdigare, som det är nu misstror vi dem.
I sitt arbete möter han ofta personer som är beroende av sjukförsäkring och han säger att han märker av ett hårdare klimat. Fler nekas ersättning, men attityderna i samhället i stort har också ändrats.
Inga belägg för fusk
– Både den nuvarande regeringen och den förra har haft ett olyckligt fokus på att enbart få ned sjuktalen. Mycket av debatten kring sjukskrivna har handlat om att jaga fuskare, trots att det inte ens har gått att få fram belägg på att fusket är så utbrett som det påstås.
HSO i Västernorrland har tidigare gett i uppdrag till en utomstående forskare att granska 115 olika avslagsärenden hos Försäkringskassan. Slutsatsen är att det finns en stor rättsosäkerhet i bedömningarna. Faktorer som vilken läkare patienten haft, eller hur väl personen ifråga kan uttrycka sig och lägga fram sitt ärende spelar stor roll, enligt rapporten.
Även Försäkringskassans egen rapport Nej till sjukpenning. Vad hände sedan?, från 2007, visar att ett stort antal av dem som överklagar ett avslag från Försäkringskassan till länsrätten får rätt. I vissa län är det en så hög andel som 40 procent.
Gör fel ibland
Birgitta Målsäter, försäkringsdirektör på Försäkringskassan, tycker inte att antalet som får rätt i länsrätten är anmärkningsvärt.
– Det kan låta mycket, men då måste man komma ihåg att det är en väldigt liten grupp som får avslag från början.
Men även om det rör sig om få personer, så tyder statistiken på att en stor andel av dem felaktigt har nekats ersättning?
– Ofta kan det vara så att det kommer fram nya uppgifter i länsrätten som vi inte tagit del av. Sedan gör vi förstås fel ibland också.
Färre söker ersättning
Exakt vad som ligger bakom de sjunkande siffrorna finns det ingen närmare forskning på. Det som är klart är att färre personer söker ersättning överhuvud taget.
– Det är klart att det finns en risk för sjuknärvaro på jobbet, där har arbetsgivaren ett stort ansvar för att förhindra det, säger Birgitta Målsäter.
