Två gånger har Kommunalarbetareförbundet tagit ut ett antal tusen bussförare inom privata bolag i strejk med kravet på att samma rättigheter ska råda mellan privat och kommunal regi.
Men företrädare för de privata bussbolagens arbetsgivarorganisation Bua, har hittills avvisats fackförbundets krav. Flamman har talat med Bengt Bryungs, ordförande för Stockholms Trafiksektion.
Ser man nu konsekvenserna av den offentliga avregleringen av kollektivtrafiken som ägde rum för några år sedan?
– Buas företrädare svarade för några månader sedan en reporter att kollektivtrafiken är dyrare att driva i privat än i kommunal regi. Vi vill väl inte lägga några hinder för den privata verksamheten, men det får ju inte bli på vår bekostnad. Vi och samhället ska inte betala privatiseringen och stå tillbaka i äldreomsorg eller omvårdnad på grund av det.
Vad skiljer då de privata och de kommunala anställningsförhållandena?
– I de kommunala bolagen, som ungefär har en tredjedel av de anställda inom busstrafiken i landet, ser vi att lönevillkoren är bättre och till exempel Göteborgs kommun har råd att betala utan undantag självklarheter som dygnsvilan, att man ska försöka begränsa arbetsdagens spridning till vad vi kräver; högst 13 timmars arbete.
– Vad det gäller anställningsvillkor så vill vi naturligtvis att så många som möjligt ska få en fast anställning. Idag finns det former för anställningar som tillämpas vid behov av extra arbetskraft som fanns i den gamla Las. Den ger dig ingen rätt till automatisk konvertering för tillsvidareanställning. Men de kommunala bolagen tillämpar den nya Las som ger dig rätt till fast anställning om du har arbetat i två år under en femårsperiod.
– Men det verkar som de privata arbetsgivarna nu har krupit till korset i den frågan och inte vill vara sämre än de kommunala.
Lägre löner
Tidigare kunde de privata locka med högre löner men sämre sociala villkor för sina anställda. Idag, menar Bengt Bryungs, går även de kommunala arbetsgivarna i täten i lönefrågan även om lönesättningen mycket bygger på en individuell sådan.
– När lönenivåerna glider isär blir det också en konstig snedfördelning. Våra kollektivlöner ligger kanske lite högre i snitt jämfört med KFS men de har en grundpelare plus en rad olika pålägg. Det har inte vi. Individen inom KFS har en mycket högre individuell lön än oss men där finns säkert också förlorare. De fick 1600 kronor på 22 månader. Vi kräver samma ökning men det avvisar bussarbetsgivaren som i ställer erbjuder 2080 kronor på 36 månader (ca 694 kr/mån/år).
Bland de privata bussbolagen som opererar i Sverige utmärker sig 5-6 bolag. De är väl lika goda kålsupare allihop, menar Bengt Bryungs. Han vet inte hur stor vinsterna har varit under 2007, även om han misstänker att verksamheten inte har varit särskilt lukrativ under 2007.
Ägarna vill ha utdelning
– Men ägarna vill naturligtvis ha utdelning på det de har satsat.
Ägarintressena finns såväl i Norge som i Frankrike. Norska investmentbolag, alltså rena spekulanter, satsar i branschen men kan i morgon lämna det för allmänheten viktiga serviceföretaget som offentliga kommunikationer utgör.
Vid denna pressläggning hade parterna ännu inte kommit överens.