Bland annat ska Kronofogden kunna göra husrannsakan hemma hos anställda som misstänks ha känslig information om arbetsgivaren.
Lagändringsförslagen från den statliga utredningen innebär bland annat att en person inte längre behöver göra sig skyldig till intrång för att begå företagsspionage.
Det räcker med att en anställd har kommit över information i tjänsten och spridit den vidare. En annan skillnad jämfört med idag är att Kronofogden ska kunna göra husrannsakan hemma hos personer som misstänks hysa information de inte har rätt att sprida, exempelvis text som kopierats från en arbetsdator till ett USB-minne.
Kritik från facket
Förslagen har fått kritik från fackligt håll. Ett av de problem som LO, TCO och Saco har påpekat i ett särskilt yttrande, är att det inte finns någon tydlig definition av begreppet företagshemlighet. Idag är det till stor del upp till arbetsgivaren att bedöma vad som kan sägas vara det. Något som gör att det finns risk för rättsosäkerhet.
Agneta Lindblom Hultén, ordförande för Journalistförbundet, varnar för att de nya förslagen leder till att anställda avskräcks från att tala med medier eller uppmärksamma missförhållanden på sin arbetsplats.
– Det bidrar till att maktobalansen mellan den enskilda anställda och arbetsgivaren blir ännu större än vad den är idag. Det jag hör från Journalistförbundets medlemmar, både i egenskap av journalister och som anställda, är att det blir tystare på arbetsplatser. Folk vågar inte kritisera sin arbetsgivare längre och det här förslaget är inte ett steg i rätt riktning.
Agneta Lindblom Hultén tror att de snåriga reglerna, i kombination med en skärpt lagstiftning, kan göra att fackligt förtroendevalda inte vågar föra vidare information av rädsla att bli brottsanklagade – och i förlängningen att färre vill ta fackliga uppdrag över huvud taget. Hon är även bekymrad över den riktning samhällsutvecklingen tagit.
– Det finns en större tolerans för integritetskränkningar i dag, det går att driva fram förslag som aldrig hade varit möjliga så sent som på nittiotalet.
Ordentlig utredning
Agneta Lindblom Hultén betonar att hon inte har något emot att man ser över lagskyddet för företagsspionage.
– Men då får man göra en ordentlig utredning där både medborgare och fackförbund involveras.
Anna-Karin Lundin, ansvarig utredare, håller inte med om kritiken.
– Jag har svårt att förstå att någon kan tycka det är fel att hindra personer från att lämna ut företagshemligheter, som till exempel skedde i det uppmärksammade Ericssonfallet 2002, då ryska agenter fick tillgång till hemlig information om företaget. Det är inte samma sak som att avslöja brott eller allvarliga missförhållanden på sin arbetsplats.
Men det finns ju mer tveksamma fall där det är oklart om de upplysningar en anställd lämnar till exempelvis en journalist kan klassas som företagshemligheter?
– Det är klart man kan hamna i gränsfall, men då ligger ansvaret på åklagaren att visa att det utom rimligt tvivel rör sig om en överträdelse.
