TEGUCIGALPA I domslutet konstaterar Colombias Högsta Domstol (CSJ) att den kvinnliga senatorn Yidis Medina år 2004 lät sig mutas av personer i president Alvaro Uribes närhet, som är den förre inrikes- och justitieministern Sabas Pretelt samt den nuvarande arbetsmarknads- och socialministern Diego Palacio. Motivet för dessa mutor var att Medina, som tillhörde kongressens kommission som behandlade författningsförslaget, skulle byta från sitt offentliga ”Nej” till ”Ja”. På så sätt skulle nej-majoriteten förändras i den första kommissionen och möjliggöra en andra mandatperiod för Uribe.
Två andra kongressledamöter, Teodolindo Avendaño och Iván Díaz Matéus, gick samma väg och sitter nu också bakom galler. Högsta domstolen tvekade aldrig över sanningshalten i Medinas erkännanden dessa uppgifter eller vad som kom fram under domstolsförhandlingarna och dömde Medina till fyra års fängelse.
Högsta domstolen drar också konsekvenserna av sitt beslut om att tro på den kvinnliga senatorn och underkänner i sin domslutstext legitimiteten och lagligheten i valet 2006 då Uribe återvaldes för en andra period.
”Brottet kan inte medverka till någon slags författningslegitimitet eller laglighet”, skriver HD och refererar i dessa ord till Författningsdomstolens godkännande av kongressens lagförslag om återval 2004 som HD nu, 2008, anser vara illegitimt. I sak handlar det om ett totalt underkännande av legaliteten i valresultatet 2006 då Uribe valdes till president
Anklagar HD för gerillastöd
Domslutet utlöste en närmast panik i presidentpalatset El Nariño i Bogota. Vid midnatt samma dag, den 26 juni, gick Uribe till motattack och i ett tal till nationen som sändes i alla TV- och radiokanaler, anklagade han den Högsta domstolen för att agera på uppdrag av gerillan.
– Den döende terrorismens utlagda fälla, för vilken HD:s ledamöter har lånat ut sig till, tycks inte ha någon juridisk lösning. Jag kommer att samla kongressen för att denna skyndsamt utarbetar ett lagförslag om en folkomröstning som omedelbart kallar folket till urnorna för att repetera presidentvalet från 2006.
Uribes Fujimorikupp
Uribes schackdrag betraktas som en repetition av president Alberto Fujimoris palatskupp i maj 1992. Denne avskaffade då kongressen, HD och i praktiken hela det peruanska rättsystemet och regerade med dekret fram tills i slutet av 1990-talet.
Uribe å sin sida desavuerar HD:s domslut som inte är möjliga att överklaga och vill att kongressen ska utarbeta ett lagförslag för en folkomröstning som ska ge Uribe legitimitet som han nu saknar. Men det är kongress som totalt saknar både legitimitet och folkligt stöd eftersom 65 av dess ledamöter sitter bakom galler, anklagade eller dömda av HD för att ha samarbetat med paramilitärerna och haft dem som stöd vid kongressvalet 2002 och 2006.
– Nu har tiden kommit för att alla demokratiska samhällsgrupper i landet går ut för att försvara det lilla av vår demokrati som återstår. Låt oss omringa HD och med all vår kraft skrika ut att Uribe inte kan fortsätta regera landet och införa en populistisk diktatur, sa Carlos Gaviria, ordförande för vänsteralliansen Polo Democratico Alternativo och presidentkandidat 2006 då han fick 2,5 miljoner röster och kom på andra plats i valet.
Landsorganisationen CUT kallade i måndags till en massdemonstration till den 3 juli (utgivningsdag för Flamman).
Även kommunistpartiets vice ordförande Carlos Lozano tog till storsläggan och anklagade Uribe för att leda ”en regering som är en verklig avskyvärd maffia. Uribe är en skam för landet.”