LO-borgen dominerade en gång Norra Bantorget i mitten av Stockholm. Sedan några månader tillbaka överskuggas den av en modernistisk koloss för affärsresande, Clarion Hotel Sign. På kort tid har också det, som kallar sig självt världens starkaste fackföreningsrörelse, förlorat i betydelse.
– Detta är det största medlemsraset sedan storstrejken 1909, säger Anders Källberg, som forskat om facket i 30 år, i den LO-Aktuellt som skickas ut inför kongressen.
Bakom just detta ras ligger regeringen Reinfeldts nya a-kasseregler. Och regeringen är ett symptom på en större förändring, makten över staten har gått över i motståndarnas händer. Att det blev så berodde i sin tur på att sossarna förlorade sysselsättningsfrågan i valet 2006.
Det är bakgrunden till andan och många av besluten på denna kongress. LO sätter organiseringen av nya medlemmar högst på dagordningen. Istället för att lita på staten, är LO-strategin att stärka facket och binda upp arbetsgivarna i ett nytt huvudavtal. Och i sysselsättningsfrågan sätter LO fokus på att skapa ”Världens bästa jobb” och ”Världens flesta jobb” tillsammans med socialdemokraterna. Det är ingen vidare uppfinningsrik kongress, utan en kongress för att konsolidera ställningarna och sluta leden. Men annat kan man inte heller vänta sig, när ett pressat LO bänkar sig för att ta itu med en situation som börjar likna kris.
Nu är uppgiften att resa sig ur skuggorna.