Frågan om vem som måste agera när kriser drabbar samhället diskuterades i tisdags när Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) presenterade sin nya rapport När krisen kommer. Platsen var Wallenbergsalen på IVAs konferenscenter på Grev Turegatan i Stockholm. Närvarade gjorde representanter för det svenska näringslivet och landets centrala myndigheter.
– Syftet med rapporten har varit att identifiera trender i samhället, vilka hot och behov av nya åtgärder som finns, inledde Ylva Hambraeus Björling, ordförande för projektet Framsyn för krisberedskap och tillika representant för Sun Microsystems.
Ylva Hambraeus Björling beskrev hur landets krisberedskap är i gungning när staten inte längre är ensamägare till infrastrukturen. Vid snökaoset i Nynäshamn i november blockerade långtradare vägbanorna fullständigt.
– Bärgarna tvekade faktiskt att köra ut den gången, för de visste inte om de skulle få betalt, sa Hambraeus Björling.
Företagen vill ha betalt
Bland huvudmålen med rapporten, som finansieras av Krisberedskapsmyndigheten, har varit att öka näringslivets insikt om dess roll i samhällets krisberedskap. Att sju av tolv representanter i projektets huvudpanel kom från näringslivet har också satt avtryck i slutsatserna. Ylva Hambraeus Björling ser gärna att näringslivet bör få utökat ansvar, men under vissa villkor: pengar.
– Företagen gör inte något av godo. Man får nästan inte, enligt aktiebolagslagen som säger att man ska agera i ägarnas intresse.
Hambraeus Björling efterlyste samordning mellan stat och företag genom avtal där staten köper till vissa kristjänster av företag när de gör offentliga upphandlingar.
– Det behövs en tydlig ansvarsfördelning. Som företagare måste jag veta att gör jag den här insatsen så får jag betalt. Företag styrs av marknadskrafter och gör inget av goodwill. När ska staten begripa detta, sa Hambraeus Björling.
Kris fråntar inte ansvar
Försvarsministern Sten Tolgfors klev upp i talarstolen och tackade för den intressanta föredragningen. Han talade om den nya krisberedskapsmyndighet som ska börja arbeta från och med nästa år. Han kunde även delvis gå rapportförfattarna till mötes när det gäller avtal mellan stat och företag.
– Jag är öppen för förslag om olika alternativ när det gäller lägstanivåer i avtal mellan stat och näringsliv. Vi kommer att lägga förslag om ökad offentlig och privat samverkan senare i vår, sa han.
När Ylva Hambraeus Björling en gång till påpekade att företagen nog är villiga att agera om de bara har avtal med staten kände sig Tolgfors ändå nödgad att artigt nyansera diskussionen.
– Företagen har ansvar för sina egna system. Man ska inte ha extra pengar för att uppfylla det ansvar man redan har. Bara för att det är kris försvinner inte ansvaret för att systemen fungerar, sa han och flera lättade hummanden av bifall hördes bland åhörarna.
Bland övriga förslag i rapporten finns en ny samlad hemsida för krisberedskap, något som enligt Tolgfors redan är på gång. Facebookaktivism och SMS till svenska folket nämndes också från förslagslistan.