I Halland är varje medborgare värd en summa pengar – en vårdpeng. När du väljer vårdcentral får ägaren till vårdcentralen motsvarande summa som du är värd. Är det en privatägd vårdcentral finns goda möjligheter att göra vinst.
Enligt förespråkarna skulle tillgängligheten för hallänningarna öka och enligt skeptikerna, skulle den öka för de rika och minska för de fattiga. På sätt och vis fick alla rätt: antalet vårdcentraler ökade, men resurserna minskade i några utsatta områden.
Starka gör bäst kundval
”Modellen stimulerar sjukvårdskonsumtion för okomplicerade, snabba åkommor och de starka ser till att göra bäst kundval. Då blir det mindre tid och resurser till dementa, till personer med komplicerad psykosocial problematik och geografiskt läkaransvar för tung hemsjukvård”, sa distriktsläkaren Bengt Järhult när Gemensam välfärd diskuterade sjukvården i ABF-huset den 4 november 2007.
På Andersbergs vårdcentral i östra Halmstad tycks de farhågorna ha slagit in. Andersberg är ett område med stort behov av tolkhjälp, många patienter har psykiska funktionshinder och kroniska sjukdomar. Andersberg gick med 2,4 miljoner i förlust under vårdvalets första år och har tvingats till stora nedskärningar inför det här året.
– I framtiden får vi svårt att ge samma vård och hjälp som i dag, sa vårdcentralens chef Helen Svensson när hon intervjuades av Göteborgs-posten innan jul.
Ingen hänsyn till behovet
Att vårdcentralerna inte ersattes tillräckligt för tolkhjälp är ett problem som delvis justerats inför 2008 då tolkersättningen dubblerats. Men någon hänsyn till hur stort behovet av vård verkligen är hos patienten tas inte i vårdpengen. Landstingsstyrelsens ordförande Mats Eriksson (m) kan inte se några problem med systemet.
– Man kan inte ta hänsyn till socioekonomiska faktorer när man beräknar vårdpeng, däremot kan man anpassa efter vårdtyngd, men det finns inget bra system för att avgöra det. När det gäller Andersberg har den vårdenheten aldrig fungerat under något system, säger han till Flamman.
Mats Eriksson (m) har i flera olika sammanhang påpekat att en högutbildad och väl påläst person kan vara väl så ”tung” för en vårdcentral som en fattig person med flera sjukdomar. Det argumentet avvisas av Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm.
– Det finns inget bättre för en läkare än en väl påläst patient. Det går inte att jämföra det med att behöva sätta sig med ett nyupptäckt diabetesfall och genom tolk börja förklara vad det innebär i form av livsföring och mediciner, säger hon till Flamman.
Läkarförbundet är annars försiktigt positiva till systemet, dock anser Eva Nilsson Bågenholm att man faktiskt måste väga in socioekonomiska faktorer när man avgör vårdpengen.
Ideologiska skäl
En mer fundamental kritik mot privatiseringsmodellen kommer från nätverket Gemensam välfärd. I Skåne, där Halland står som förändringsmodell, låter majoriteten trots stora ekonomiska överskott skalpellen vina över vården. Allianspartierna och miljöpartiet har enats om uppsägningar av personal och planerade satsningar på offentliga vårdinrättningar har lagts på is. Enligt Gunilla Andersson, nätverket Gemensam välfärd, är skälen ideologiska för att öppna för den privata vården.
– Att det finns privata läkare och någon privat vårdcentral, är inget problem så länge det är ett alternativ på marginalen. Nu går vi över till en extrem där så mycket som möjligt av vården ska privatiseras. Då kommer de stora vårdbolagen som vill göra vinst, komma in, säger hon till Flamman.
Vårdval Skåne införs troligen 2009 trots att någon utvärdering från Halland ännu inte finns. En sådan håller på att tas fram av Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitetet.
Antibiotikautskrivningen ökar, mest i Halland
För tredje året i rad ökar utskrivningen av antibiotika i Sverige. Störst har ökningen varit i Halland.
Sedan Vårdval Halland infördes 1 januari 2007 har antibiotikautskrivningen i länet ökat snabbare än i övriga landet. Från en sjätteplats 2006 i antibiotikatoppen avancerade hallänningarna till en andraplats 2007. Bara i Stockholm är utskrivningen högre. Misstankarna riktas nu mot Vårdval Halland.
Kommersiellt intressant
Argumenten är i huvudsak två: Ekonomiskt blir det kommersiellt intressant för vårdcentraler att hålla kvar de vårdtagare som valt just den vårdcentralen. Skrivs inte antibiotika ut finns risken att vårdtagaren uppsöker en annan vårdcentral. Det andra argumentet är att man, i och med vårdvalet, i högre utsträckning får träffa läkare, när man tidigare hänvisades till telefonupplysning.
– När man ökar tillgängligheten på det här sättet borde man undersöka var det slår någonstans. De med kroniska sjukdomar var redan väldigt nöjda med vård och bemötande. Det vi ser nu är att förkylningssjukdomar kommer till och blir läkarbesök i högre utsträckning, säger Mats Erntell, smittskyddsläkare på landstinget i Halland till Flamman.
Ökning med sex procent
Under året ökade antibiotikaanvändningen med sex procent i Hallands län och det är utskrivningen till små barn som står för en stor del av ökningen.
– Tyvärr ligger vi i topp, men mönstret är likadant i hela landet, så det kan inte enbart vara vårdvalet som är förklaringen, säger Mats Erntell.
Minst antibiotika skrivs ut i Dalarnas och Västernorrlands län. När utskrivningen ökar, ökar också risken att bakteriestammar får motståndskraft mot antibiotika och därmed inte går att medicinera mot.
Fakta: Vårdval Halland
Varje person i landstinget får en vårdpeng baserad på ålder.
Man väljer vårdcentral, inte läkare. Den vårdcentral som personen väljer att lista sig hos får ta emot vårdpengen. Väljer man inte görs ett automatiskt val åt en.
En vårdcentral kan inte neka en vårdtagare vård.
I oktober 2007 hade omkring 11 procent av hallänningarna aktivt bytt vårdcentral. Siffran kan vara lägre då statistiken inte tar hänsyn till om samma person bytt flera gånger. I oktober slutade landstinget räkna.
När Vårdval Halland infördes var vänsterpartiet och pensionärspartiet emot.
Stockholm införde en variant av Vårdval Halland vid årsskiftet. Där har redan tre vårdcentralschefer i ytterområden hoppat av i protest.
Skåne, Blekinge, Östergötland och Västmanland planerar att införa vårdval.