Läs också Leijonborgs svar (menyn till vänster)
I maj 2005 publicerade folkpartiet en rapport, ”I morgon enparti(s)tat?” Ett huvudtema var ”trenden att statliga myndigheter i, till synes, allt större utsträckning ägnar sig åt renodlat politisk propaganda.”
”Under förment neutral och opartisk flagg torgförs ståndpunkter som borde ha getts en politisk varubeteckning. Därmed vilseleds medborgarna”, skrev folkpartiet då.
Förre kommun- och finansmarknadsminister Sven-Erik Österberg (s) var en av dem som ofta fick svara på frågor om statlig opinionsbildning när socialdemokraterna satt i regering.
– De attackerade ju till och med oss för att Skatteverket uppmanade folk att betala skatt!
Österberg tycker det är klart att Globaliseringsrådet nu gör betydligt värre saker, än det som de borgerliga partierna kritiserade den förra regeringen för.
Två huvuduppdrag
– Skall man jämföra med Globaliseringsrådet så är ju det de sysslar med betydligt värre. Rådet skall ju bara driva regeringens egen analys – det är inte fråga om någon forskning eller debatt.
Sven-Erik Österberg (s), skrattar när han hör folkpartiets text från 2005.
– Det här är ett rejält skott i foten. De kanske skulle gå tillbaka till sin text och titta på vad de skrev.
Globaliseringsrådet inrättades efter de borgerliga partiernas valseger 2006. Uppgiften är ”att fördjupa kunskaperna, ta fram ekonomisk-politiska strategier och bredda det offentliga samtalet om vad som krävs för att Sverige ska hävda sig väl i en värld präglad av fortsatt snabb globalisering.”
Regeringens globaliseringsråd har två huvuduppdrag, berättar Pernilla Norlin, kommunikatör på Globaliseringsrådet.
– Dels är det att skriva rapporter. Dels att fördjupa kunskaper och bredda debatten, säger Norlin till Flamman.
Det senare gör rådet bland annat genom att ordna konferenser och debatter och ordna uppsatstävlingar på temat globalisering – sådant som normalt brukar kallas opinionsbildning.
Inte inbjudna
Ett uttalat syfte med rådet är att komma bortom motsättningar och hitta breda lösningar. Men de som inte delar regeringens syn på globalisering är inte inbjudna.
Sara Andersson från Attac tycker att Globaliseringsrådet har för snävt perspektiv.
– Det handlar om hur vi i Sverige kan bli vinnare på globaliseringen – vi menar att ingen kan bli vinnare om inte alla är det.
Har ni blivit inbjudna till rådet?
– O nej. Och sammansättningen är en annan kritik från vår sida – det är ingen från civilsamhället som är inbjuden.
Känner ni er representerade av Globaliseringsrådet?
– Nej. Det är väl knappast Globaliseringsrådets syfte att främja global rättvisa.
Ingår i regeringen
Globaliseringsrådet är ingen egen myndighet, eftersom det inte är en fristående utredning.
– Nej, det sitter ju fem ministrar i rådet. Det blir konstigt om de skall ge råd till sig själva, Pernilla Norlin på Globaliseringsrådet.
Rådet sorterar under det internationella sekretariatet på Utbildningsdepartementet. I sin tur ingår det, som alla departement i regeringskansliet, som är en myndighet.
Mats Einarsson (v), som satt i konstitutionsutskottet förra mandatperioden, säger till Flamman att det både rör sig om opinionsbildning och att det är en form av myndighetsverksamhet.
– Det är ett organ under regeringen för ideologiproduktion. Om det är en myndighet eller ej är underordnat. Men saker tenderar att bli myndighet när regeringen inrättar ett organ.