DECEMBER 2004. Bara några månader efter att den venezuelanska oppositionen led ett förödande nederlag när den försökte få president Hugo Chávez avsatt i en folkomröstning, satte Hugo Chávez och Fidel Castro sina namnunderskrifter på dokumentet med rubriken Alba, det Bolivarianska Alternativet för Amerika.
Kuba och Venezuela hade tre starka kort på hand. Å ena sidan Kubas mänskliga kapital, ett överskott på drygt 30.000 läkare och ett avancerat utbildningssystem med en bredd och erfarenhet som är svår att överträffa i Latinamerika. Å andra sidan Venezuela med enorma olje- och gasreserver och ett oljepris på väg uppåt.
Under de tre år som har gått efter att Alba sjösattes har den latinamerikanska integrationen och arbetet för det Stora Fosterlandet – La Patria Grande, intensifierats. Alba har inte bara hållit sig strikt inom sin egen sfär av fyra medlemmar. Tusentals argentinska varvsarbetare har sett sina arbetstillfällen räddas när Venezuela beställt egna tankbåtar för sin oljedistribution. En miljon fattiga latinamerikaner har ögonopererats och fått synen tillbaka. Nicaraguanska och bolivianska bönder får i dag långa krediter till en extremt låg ränta via utvecklingsbanken BANDES. Venezuelanska ingenjörer, tekniker och experter ersätter transnationella Repsol eller Exxon Mobile och bidrar till att den bolivianska staten kan ta kontroll över både sina gas- och oljereserver och skapa ett starkt statligt oljebolag. Kubanska läkare och lärare drar fram över kontinenten och kurerar sjuka och lär analfabeter att lära sig skriva och läsa. Frön till ett annat Latinamerika har såtts.
DEN 29 APRIL 2006 anslöt sig Bolivia till Alba efter att Evo Morales den 3 december 2005 hade vunnit presidentvalet. Venezuela donerade 5.000 stipendier för att utbilda bolivianska ungdomar inom petrokemiindustrin och överlämnade samtidigt en check på 100 miljoner dollar för en fond för utvecklingsprojekt i Bolivia. Kuba satte in drygt två tusen läkare och ett stort antal lärare för att dra i gång den framgångsrika pedagogiska metoden ”Yo si puedo”, visst kan jag, för att eliminera den omfattande analfabetismen.
– I slutet av detta år tror vi att president Evo Morales kan utropa Bolivia fritt från analfabetism, uppgav Bolivias ambassadör i Venezuela, Jorge Alvarado Rivas den 24 januari i år.
Sedan Bolivia blev medlem i Alba har över 70 procent av analfabeterna förvandlats till läs- och skrivkunniga bolivianer. Bolivia är på väg att bli det tredje landet i Latinamerika fritt från analfabetism efter Kuba och Venezuela, tillade Rivas.
Trehundra tusen fattiga bolivianer, bosatta i de mest oundgängliga trakter och som aldrig sett en läkare tidigare, har tack vare Kuba och Venezuela inom ramen för Alba, nu en garanterad sjukvård. Alba har gett 180.000 av de fattigaste bolivianerna synen tillbaka efter att ha opererats av kubanska läkare.
Innan Nicaragua anslöt sig till Alba i januari 2007 hade landet under 16 år lidit av en brutal nyliberal kapitalism. 350 statliga och offentliga företag togs över av transnationella företag inom el, vatten, telekommunikationer, banker, byggnation i Latinamerikas näst fattigaste land. Åttio procent av nicaraguanerna var fattiga och hade ingen tillgång till sjukvård eller utbildning. Analfabetismen som nästan hade eliminerats under Sandinistregeringen (1979-1990) var 2006 uppe i 35 procent och 800.000 skolbarn, i ett land med sex miljoner invånare, var exkluderade från skolgång.
Nicaragua inte bara anslöt sig till Alba utan även Petro Caribe (se faktaruta) eftersom landet i januari 2007 var nära en energikollaps. Det blev räddningen för landets energiproblem, menar Ortega.
– De mest hårda kritikerna av Sandinistfronten och den Bolivianska revolutionen säger att utan denna hjälp hade vi inte överlevt. Vår ekonomi skulle ha kollapsat.
Alba kom till undsättning och Chavez överlämnade i Managua för ett år sedan de två första el-transformatorerna av totalt 32 anläggningar för att generera totalt 120 megawatt elektricitet. Tack vare Petro Caribe importerar Nicaragua billig olja till låga priser och långfristiga krediter och med Venezuela byggs ett nytt samägt raffinaderi som ska göra landet oberoende av de multinationella oljebolagen.
Tack vare Alba har regeringen infört gratis sjukvård och utbildning. De mest fattiga barnen får också gratis skoluniform och skor och i projektet ”Noll Hunger”, får över 70.000 barn gratis mellanmål i skolan. Analfabetismen ska elimineras under de kommande fem åren.
Trots svåra naturkatastrofer växte den nicaraguanska ekonomin under 2007 med 3,7 procent i ett land med en minimal BNP på 5,7 miljarder dollar.
Kuba har dragit enorm nytta av samarbetet med Alba. Venezuela levererar dagligen 90.000 fat raffinerad olja till den nation som under 47 år har varit utsatt för en blockad som kostat landet 86 miljarder dollar.
De två länderna har bildat det samägda energiföretaget PDVSA-CUPET och i slutet av 2007 kunde det nya raffinaderiet i staden Cienfuegos premiärraffinera dagskvoten 65.000 fat olja. En gasanläggning och ett nytt petrokemiskt center med en stor variation av produkter ska byggas, allt inom ramen för samarbetet inom Alba.
En 55 mil lång underjordisk optisk fiberkabel ska förbinda Kuba med det sydamerikanska fastlandet och frigöra ön från tvånget att ansluta sig till en satellit under kontroll av USA för internet och telekommunikationer. Denna kabel ska också kunna knyta ihop Jamaica, Haiti och Centralamerika.
Men alla utvecklingsprojekt kostar pengar. Även om Banco del Sur, Sydbanken öppnade sina portar i december 2007, behöver Alba sin egen bank. Därför fattade de fem medlemmarna i Alba beslutet den 26 januari i år att inrätta Alba Bank då det 6:e toppmötet inom Alba genomfördes. Organisationen fick också en ny medlem, den lilla karibiska ön Dominica.
– Om din ekonomi är kontrollerad av det spekulativa kapitalet som bara är intresserad av profiterna går det inte att lösa de enorma problemen som drabbar mänskligheten. Så fort vi gör oss av med frihandelsmodellen kan vi börja lösa de massiva problemen som arbetslöshet, fattigdom och klimatförändringar, underströk Daniel Ortega.
Alba Bank kommer att starta med 1-1,5 miljarder dollar i en fond som främst kommer att finansiera projekt inom jordbruk och energi.
Det är helt tydligt att USA ser med stor oro över hur den latinamerikanska integrationen i allmänhet och Alba i synnerhet förstärks och hur folk, rörelser, regeringar och stater ser allt fler konkreta resultat i att ett Nytt Amerika är möjligt. I en 45-sidig rapport som Michael McConnell, chef för USA:s samlade underrättelsetjänster presenterade den 6 februari inför USA-senaten, skriver världens mäktigaste spionchef att Chavez’ ambitioner är att ”fortsätta söka ena Latinamerika bakom hans ledarskap med en radikal vänsteragenda”.
I Bolivia stödjer USA en stark separatistisk högerrörelse i flera olika regioner. I Nicaragua agerar USA-ambassaden nästan öppet fientligt mot sandinistregeringen. Venezuela har redan blivit utsatt för en växande colombiansk invasion av paramilitärer som i gränsregionerna har mördat minst 150 lantarbetarledare som går i spetsen för regeringens jordreform. Venezuelas och Ecuadors starka reaktioner när colombiansk militär förra veckan attackerade Farc-soldater på Ecuadors territorium har en bakgrund i flera andra incidenter.
Också i USA trappas tonen upp. Ett 30-tal kongressledamöter vill att justitie- och utrikesdepartementet samt landets underrättelsetjänst ska göra en översyn om Venezuela bör placeras i gruppen av vad Vita huset anser vara ”terroriststater”.
– Medan vi talar här på toppmötet om hur vi ska förbättra livet för våra folk, är de konservativa medierna på offensiven och talar om ”ekonomisk ruin, kommunistinflytande, iranierna tar över och ett slut för turismen”. Vi kommer att rida ut stormen men det blir inte lätt, sa en bekymrad Roosevelt Skerrit, Dominicas premiärminister på Alba-mötet.
Dagen efter ventilerade Chávez i söndagsprogrammet ’Aló Presidente’.tanken om att Alba borde inrätta en militär försvarsstyrka med anledning av förnyade attacker mot Venezuela från både Vita huset och Colombia. Alba:s försvarsstyrka skulle ställa upp för medlemsländerna i händelse av en militär konflikt.