”Utredningen om allmännyttans villkor och förutsättningar” tillsattes redan av den socialdemokratiska regeringen, men efter maktskiftet förändrades direktiven. Detta efter att Fastighetsbolagen anmälde den svenska staten till EU-kommissionen, man ansåg att systemet med bruksvärdehyror gick emot EU:s regler om fri konkurrens. För att förekomma en EU-utredning förändrade alltså regeringen riktlinjerna för utredningen om allmännyttans villkor så att den skulle se över konkurrensaspekten.
Utredningen ska vara klar i slutet av mars nästa år, men av det som framställts genom ett så kallad ”samrådsunderlag” till bostadsmarknadens parter, ges tydliga fingervisningar på utfallet. Förslagen är att allmännyttans roll som hyresnormerande ska avskaffas och så även själva begreppet allmännytta. Hyresgäster ska betala hyra efter konsumentprisindex under fem år och därefter höjs hyran stegvis tills marknadshyra uppnåtts. Nya hyresgäster får uppemot tio procent högre hyra än befintliga hyresgäster på en gång. Enligt Dagens Nyheter tror ledningen för Fastighetsägarna att hyrorna i genomsnitt kan bli 35 procent högre. Barbro Engman som är ordförande för Hyresgästföreningen menar att priserna kan bli ännu högre i attraktiva storstadsområden. Hon ser mycket skeptiskt på det som utredningen kommit fram till.
– Grundtanken med allmännyttan är att det ska finnas bra bostäder till rimliga priser, säger Barbro Engman till Flamman. Nu riskerar detta att bytas ut mot ett system där hyror sätts efter EU-regler om vinstmaximering.
Hyrestak hotar konkurrens
I andra europeiska städer finns det något som heter ”social housing” som är speciella bostadsområden för funktionshindrade, arbetslösa och låginkomsttagare. Sverige har kunnat undgå detta tack vare allmännyttan. Enligt självkostnadsprincipen för allmännyttan ska de kommunala bostadsbolagen inte ta in mer hyra än vad det kostar att driva verksamheten. Den hyresnivån fungerar också som ett tak för privata fastigheters hyresnivåer. Daniel Liljeberg som är politisk sakkunnig hos bostadsminister Mats Odell, säger till Flamman att detta ger en orättvis konkurrens.
– De avkastningskrav som de kommunala bostadsbolagen har är betydligt lägre än vad de är för de privata företagen, som måste vända sig till en konkurrensutsatt marknad.
Bra och billiga hyresrätter
Han menar också att ifall det visar sig i den kommande utredningen att hyresnivåerna begränsar byggandet, kan det vara lönt med högre hyror om man vill få igång byggandet. Men Barbro Engman menar att hyresnivån inte spelar den funktionen. Hon hänvisar till en undersökning som Hans Linde på KTH gjort, som efter studier i bland annat Helsingfors och Köpenhamn visar att hyresnivån inte har någon betydelse för bostadsbyggande. Enligt Barbro Engman är det som behövs ett tryck från politikerhåll för att det ska byggas bra och billiga hyresrätter, annars kommer det även fortsättningsvis mest att byggas åt de som har råd. Det är nödvändigt att hyresnivån på de hyresrätter som byggs regleras genom allmännyttan.
– Det finns ett tak värre än något annat och det är folks disponibla inkomster. Man måste ju bygga hus som folk har råd att bo i. Bostadspolitiken var aldrig menat att bli ett område för EU, men nu har det blivit det ändå.