– Det finns positiva effekter. En är att det kan bli en väckarklocka för oss. Det är nyttigt att bli påminda om att vi inte styr naturen och att allt inte måste gå så fort. Och det dröjer inte länge innan vi måste sluta flyga på det sätt som vi gör nu ändå.
På grund av klimatet?
– Nej, först på grund av oljepriset. Vi har nått den punkt då oljetillgångarna minskar snabbt, eftersom konsumtionen ökat dramatiskt, samtidigt som upptäckten av ny olja minskar. Det gör att det snart inte kommer finnas billig olja.
Hur dyr kommer den bli?
– Det är väldigt svårt att beräkna, eftersom priset är beroende av konjunkturen. Redan idag har vi ett högt pris för att befinna oss i en lågkonjunktur, 80 dollar/fat. Om tillväxten skjuter fart kommer priset gå upp. Ingen vet heller hur högt det kan gå innan ekonomin kraschar på grund av ett högt oljepris, men över 150 dollar ligger förmodligen en smärtgräns. Efter det måste ekonomin anpassas till något helt annat än det vi varit vana vid.
Men är det troligt att människor kommer sluta just med att flyga. Många tycks ha ett starkt känslomässigt behov av att flyga bort och semestra.
– Jag tror att det är överdrivet. Flyget kommer vara bland det första som man drar ner på. De kunde vi se när finanskrisen slog igenom under sommaren 2009. Många stannade hemma i Sverige på semestern direkt. Det hittades till och med på nya ord för det – holistay, staycation – eller hemester på svenska. Människor är snabba att anpassa sig.
Hur farligt är flyget för klimatet?
– Än så länge utgör flyget en hyfsat liten del av koldioxidutsläppen. Det kan inte jämföras med kolkraft eller jordbruket. Men det är den snabbast växande utsläppskällan. Och flygets utsläpp får också mer effekt eftersom det sker på hög höjd och innehåller andra växthusgaser än koldioxid. Det är svårt att beräkna flygets utsläpp. Skall man räkna utsläppen där de görs, var planen tankas eller vilka människor som utnyttjar flyget? Jonas Åkerman från KTH har gjort en uträkning där han kommer fram till att tio procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser, alltså effektmässigt, inte räknat i kilon, kommer från flyget. Men då räknas till exempel bara ett flyg från Arlanda till Frankfurt, inte om passageraren sedan byter till ett annat flyg och åker till Thailand. Så det kan också vara mer än så.
Måste vi sluta flyga så mycket som vi gör idag för klimatet?
– Ja. Problemet är att det inte finns alternativa bränslen och att vi redan är långt över gränsen för hur mycket som släpps ut. De senaste forskningsrönen pekar på att vi måste ned till nollutsläpp före 2050. Och vi i de rika länderna kommer behöva komma dit långt före dess.
Hur ska det genomföras? Delar du Miljöpartiets idé om att stänga ner kortare flygsträckor av inrikesflyget?
– Nej, jag tror på ransonering. Det är rättvist och flexibelt. Det håller inte att bara höja priserna, så att miljonärer kan flyga så mycket de vill. Men man slipper då också klumpiga lösningar som att förbjuda vissa sträckor. Vill man använda sin ranson till att flyga en viss sträcka ska man få det, så länge det överhuvudtaget är möjligt att flyga. Jag tror en viktig sak är att komma bort från att moralisera kring flyget. Det fungerar inte. Hittills är resultatet att alla flyget mer, fast med dåligt samvete.
