Delstatsval brukar anses fungera som ”testval” för den tyska rikspolitiken, och så var fallet även denna gång. I söndags var det dags för väljarna i Schleswig-Holstein i nordvästra Tyskland att gå till valurnorna. Sedan 1987 har delstaten styrts av socialdemokratiska SPD, ensamt eller tillsammans med koalitionspartnern De gröna. Inför söndagens val tydde mycket på att Tysklands enda kvinnliga delstatsregeringschef, Heide Simonis, skulle förlora makten i en tämligen liten tysk delstat, som är hårt drabbad av arbetslöshet och ekonomisk nedgång.
Dåligt val för liberalerna
Mycket riktigt så gick det uselt för socialdemokraterna, som tappade 4,4 procentenheter. Juniorpartnern De gröna klarade sig utan förluster med 6,2 procent av rösterna. Kristdemokraterna blev – återigen – söndagens stora vinnare med sammanlagt 40,2 procent av rösterna. Men det räckte ändå troligen inte till ett maktskifte i delstaten. Anledningen är att valet gick dåligt för liberalerna och att den danska minoritetens parti, Sydschleswigs väljarförening (SSW), vågmästare i delstatsparlamentet, kommer att stödja socialdemokraterna och De gröna.
Söndagens val bekräftar, oavsett att mittenvänsterregeringen med nöd och näppe höll sig kvar vid makten, en allmän trend i Tyskland: När det är valdags flyr socialdemokraternas väljare till sofflocket eller röstar på högerpartier. I Schleswig-Holstein tappade SPD, enligt en valanalys genomförd av institutet Infratest dimap, över tolv procentenheter bland väljare med arbetarbakgrund.
Högerextremister framåt
Det är främst i de forna socialdemokratiska fästena som högerextrema Tysklands nationaldemokratiska parti (NPD) gått starkt framåt. Det fanns inför valet uttalade farhågor att NPD skulle kunna upprepa det man gjorde i den östtyska delstaten Sachsen, där högerextremisterna lyckades få 9,2 procent av rösterna i fjolårets delstatsval. NPD fick till slut bara 1,9 procent av rösterna och hamnade utanför parlamentet. Men partiet nådde resultat upp till 3,2 procent i storstadsvalkretsarna, med staden Neumünster som delstatens främsta nazistfäste. Det innebär att man kunde förbättra utgångsläget inför nästa års nationella val.
NPD har varit bra på att utnyttja det ökande missnöjet med den tyska regeringens sociala nedskärningar. I Schleswig-Holstein agiterade partiet hårdast i städernas betongförorter, medan man mer eller mindre nonchalerade de konservativa lantliga valkretsarna. De tyska högerextremisterna har dessutom lagt tidigare schismer bakom sig. NPD och de forna motståndarna i Tyska folksunionen (DVU) har delat upp landet mellan sig och konkurrerar inte längre om röster och medlemmar. Inför förbundsdagsvalet 2006 kommer de båda partierna dessutom att ställa upp med gemensamma listor.
Vänstern i djup kris
Samtidigt som högerextremisterna har hittat en strategi som ska föra dem till förbundsdagen för första gången sedan 1961, befinner sig vänstern i en djup kris. Vänsterpartiet PDS fick ynka 0,8 procent av rösterna i söndagens val, antalet röster på partiet halverades nästan. PDS, som har omkring 20 procent av rösterna i det forna DDR, har inte hittat något sätt att bromsa nedförsbacken i västra Tyskland. Bland den västtyska vänstern är kritiken mot PDS’ agerande inom delstatsregeringarna i Berlin och Mecklenburg-Vorpommern förödande. Medlemmarna flyr partiets västra distrikt, samtidigt som väljarna skyr att lägga sin röst på ett parti som beskrivs som ”kommunistiskt” och extremistiskt i media.
”Valalternativet arbete och social rättvisa” (WASG), det nya vänsterpartiet som konstituerades nyligen, ställde inte upp till val i Schleswig-Holstein. Det vill man dock göra i det viktiga delstatsvalet i Tysklands befolkningsrikaste delstat Nordrhein-Westfalen, i maj. Där kan det nya partiet, som profilerar sig som ett slags vänstersocialdemokratiskt välfärdsparti, mycket väl bidra till ett regimskifte genom att beröva den sittande socialdemokratiska regeringen välbehövliga röster.