Det finns många samverkande faktorer till att färre ansöker om ersättning. Enligt Claes Jansson, enhetschef på försäkringsenheten på LO-TCO Rättsskydd är en av dem att få känner till regelverket. Det gäller även Försäkringskassans handläggare och fackförbunden.
– Det är ett komplicerat regelverk och det blev ännu mer komplicerat 2008 när man införde rehabkedjan i sjukförsäkringen.
Förut fanns en naturlig tidpunkt för prövning när man efter att ha gått sjukskriven i ett år, blev aktuell för tidsbegränsad sjukersättning. Så ser det inte ut i dag. Dessutom skriver läkare generellt sjukintyg för bara någon eller några månader framåt i tiden, enligt Försäkringskassans nya regler. Det gör att det blir oklart när man ska söka ersättning.
– Vi förespråkar att man ska införa en fast prövningstidpunkt i sjukförsäkringen. Det skulle kunna ansluta till rehabiliteringskedjans bestämmelser där man efter 180 dagar ska bedöma arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden. Då skulle man kunna söka om arbetsskadeersättning om man anser sig ha en arbetsskada.
Risk för ond spiral
Förutom att många går miste om ersättning som de har rätt till, påverkar det hur samhället arbetar för att förebygga arbetsskador i stort.
– Det påverkar vilka åtgärder man tar i arbetarskyddet. Som det är nu så vet ingen vad ohälsan i arbetslivet kostar samhället. Ingen vet vad som beror på vad.
Risken är också att de sjunkande utbetalningarna blir en ond spiral.
– Det är klart att om en försäkring inte kostar något kan det finnas en risk för att det blir en ond spiral så att man inte satsar någonting på den heller.
Vad händer då med pengarna som inte betalas ut?
– De försvinner i statens svarta hål. Det finns inget öronmärkt vare sig i arbetsskadeförsäkringen eller sjukförsäkringen.
Kvinnor granskas hårdare
Kan det vara så att människor inte tycker det är någon idé att ansöka om det är svårt att få ut ersättning?
– Den myten försöker vi ta kål på. För tio år sedan kunde ett sådant resonemang stämma. Men det har hänt mycket sedan dess.
Framför allt menar Claes Jansson att ny forskning har gjort att det går att fastslå samband mellan olika sjukdomar och skador och påfrestningar i arbetslivet.
– Det har fastslagits att till exempel hjärt- och kärlsjukdomar eller utmattningssyndrom mycket väl kan bero på stress. Bifallsfrekvensen har ökat jämfört med tio år sedan.
Däremot har det inte hänt lika mycket när det gäller förhållandet mellan kvinnors och mäns arbetsskadeersättning. Vissa skador som är vanligare i kvinnodominerade branscher kan vara svårare att klassa som arbetsskador, men det handlar också om attityder hos utredare. Kvinnors privatliv granskas hårdare när det gäller att hitta alternativa orsaker till exempelvis stressrelaterade arbetsskador.
– Vi har påtalat att när det gäller stress och psykiska skador tycker vi oss se att det görs en väldigt omfattande utredning kring hemförhållanden när kvinnor utreds. När män utreds verkar det som om de inte passar några barn alls.
Vad ska man tänka på om man har fått en arbetsskada?
– Framför allt att skaffa en bra läkarkontakt och få läkaren att skriva ett utlåtande som talar om att skadan inte kommer att bli bättre utan att arbetsförmågan är bestående nedsatt och att nedsättningen beror på den belastning man har varit utsatt för i arbetet.
– Det finns faktiskt hjälp att få. Man kan vända sig till sin fackliga organisation för att få hjälp med pappersexercis.
Tryggheter som tynar bort
2005 lämnade fackförbunden över cirka 700 ärenden om arbetsskador till rättsskyddet. För 2015 inkom endast ett 100-tal fall.
Det visar LO-TCO Rättsskydds årsredovisning. Rättsskyddets chef Dan Holke uppskattar att de fackliga medlemmarna går miste om åtminstone 145 miljoner kronor per år i ersättningar man skulle haft rätt till – bara genom att fallen inte anmälts.
Antalet anmälningar om arbetsskada har minskat från cirka 50 000 per år till cirka 40 000 per år. Av dessa är det allt färre som ansöker om livränta. Och bland dem som ansöker, får en klar majoritet avslag. Andelen bifall har dock ökat de senaste åren, enligt Försäkringskassan.
Färre kvinnor än män får sina arbetsskador godkända. Det är ungefär dubbelt så svårt för kvinnor som för män att vinna sina mål. Det förhållandet har gällt under en mängd år.
Skälet anses vara att kvinnor oftare drabbas av förslitningsskador på grund av exempelvis återkommande tunga lyft, medan mäns arbetsskador oftare är kopplade till en akut händelse.
Enligt lagen ska en skada räknas som arbetsskada ”om övervägande skäl talar för det”. Denna bevisregel har ändrats flera gånger. Ofta är det svårt att bevisa sambandet mellan arbetet och skadan. Det är inte ovanligt att Försäkringskassans försäkringsläkare hävdar konkurrerande skadeorsaker – alltså att det är något annat än arbetet som är orsaken.
Hårt slag mot forskningen
När Arbetslivsinstitutet lades ned 2007 – vilket var ett av de allra första besluten som togs av den då tillträdda regeringen Reinfeldt – innebar det försämringar för mycket av den forskning som handlar just om att kartlägga och fastslå eventuella skadliga samband.
I budgeten för 2005 var 6,4 miljarder avsatta till arbetsskadeförsäkringen. För 2016 är motsvarande siffra 3,1 miljarder – och regeringen bedömer att den fortsätter minska. Skälen är enligt regeringen två: dels att antalet nybeviljade livränteersättningar fortsätter att minska, dels att pågående livränteutbetalningar avslutas eftersom de berörda uppnått 65 års ålder.
Arbetsskadeförsäkringen är inte statens enda kassako. En uträkning som Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på Folksam, gjorde 2012 visade på ett överskott på totalt 327 miljarder för åren 2001-2011. I detta ingår sjuk- föräldra- arbetsskade- och arbetslöshetsförsäkringarna, samt efterlevandepension och ordinarie pensionssystem.
