Tingsrätten i Göteborg anser att Håkan Jaldung hade stöd i 23:e paragrafen i polislagen när han spärrade av Hvitfeldtska gymnasiet under EU-toppmötet i juni 2001.
Det var den paragrafen som Jaldung stödde sig på när han lät bygga en 800 meter lång containermur runt skolan, men som åklagaren menade inte gav Jaldung stöd i sina insatser.
Alltså, inspärrningen innebar inte olaga frihetsberövande, enligt tingsrätten.
Rätten ansåg även att det inte gick att bevisa att Jaldung beordrade om massgripande av de 450 som befann sig på skolan.
Alltså står det fortfarande inte klart vem det var som beordrade att dessa människor skulle gripas. Erik Wijk, författaren till böcker som Göteborgskravellerna och Orätt, menar att domen även innehåller felaktiga fakta.
Bland annat står att de som spärrades in på Hvidfeldtska kunde gå ut, och Wijk menar även att tingsrätten gått med på Jaldungs påståenden om att det fanns ett hot från skolan.
– När jag fick beskedet om att Jaldung friats kändes det helt logiskt. En fällning från tingsrätten skulle innebära att de skulle frångå den tidigare bild som framställts av händelserna, säger han.
Wikj menar att de omkring 60 personer som fått avtjäna straff efter toppmötet, dömdes med ett faktaunderlag som byggde på att det egentligen inte handlade om konfrontationer mellan polis och demonstranter, utan angrepp mot polisen från demonstranternas sida. Angrepp som dessutom skulle ha varit organiserade och planerade.
– Om man plötsligt skulle döma en polischef helt emot denna bild, skulle det vara en grov motsägelse, menar Wijk.
Han påpekar även regeringes roll i hela sammanhanget. Polisen tackades av Göran Persson för goda insatser efter toppmötet och Wijk menar att det fakta tingsrätten baserat domen på, från början trummats fram från regeringen.
– Tingsrätten har känt denna press indirekt, och varit medvetna om att de måste låta Jaldung gå fri.
Per Flüschke befann sig på Hvidfeldtska gymnasiet när polisen byggde upp en containermur och han var även en av de 450 personer som greps. Flüschke hade varit med på ett stormöte på skolan och stod även i kontakt med Göteborgsaktionen som stod i kontakt med polisen.
Han åtalades för anstiftan till våldsamt upplopp och satt häktad i sex veckor. Han frikändes, men åklagaren överklagade.
– Men han ångrade sig och till slut lades åtalet ner.
Om ingripandet mot skolan säger han att det är tydligt att det var i förebyggande syfte och han tror inte att polisen riktigt visste hur de skulle angripa folk som inte använde sig av våld.
– Polisens ingripande har inget stöd i lagen och det är en stor kränkning av demonstrationsrätten, säger Flüschke.
Trots detta är han inte chockad över att Jaldung går fri. Snarare menar han att domen stärkt hans hur orätt rättsväsendet fungerar.
– Jaldung hade mandat från politiskt håll och då slipper man undan konsekvenser.
Även Flüschke påpekar att domarna som fällt omkring 60 personer efter EU-toppmötet i Göteborg, inte baserades på en nyanserad bild av verkligheten.
– Alla rättegångar mot oss började med samma ingress: tre dagar av planlagda och våldsamma kravaller. Och trots att det förs fram en svidande kritik mot polisen och trots att förtroendet bland medborgarna sjunker, blir konsekvenserna att polisen får mer resurser och ökade befogenheter. Bara för någon vecka sedan sade Göran Persson att det ska tas mer pengar från det yttre försvaret och läggas på det inre, säger han.
Erik Wijk menar dock att man inte får tappa hoppet förrän en domen fått laga kraft.
– Förhoppningsvis överklagas detta till hovrätten, men den kommer antagligen att säga samma sak. Om det skulle hända något annorlunda skulle det vara i högsta domstolen, säger han men medger samtidigt att han lärt sig en läxa efter händelserna i Göteborg: felen i det svenska rättsväsendet är systematiska och de speglar klassamhället.