Mats Morin, ekonom på LO, menar att avdraget för hushållstjänster främst gynnar höginkomsttagare. Han får stöd av färsk statistik från SCB som visar att de som utnyttjat avdraget mest hör till de 20 procent med högst inkomst. Att det så kallade RUT-avdraget har skapat arbetstillfällen håller han delvis med om.
– Satsade skattepengar skapar alltid jobb. Men det här ger en snedfördelning av resurser.
Enligt en ny rapport från arbetsgivarorganisationen Almega ska det så kallade RUT-avdraget ha gett drygt 7.000 heltidstjänster. Mellan november 2009 och februari 2010 betalades i snitt ut 99 miljoner per månad i skattereduktion för hushållstjänster.
Men Mats Morin menar att om de resurserna istället skulle satsas på offentlig sektor skulle det skapa ungefär lika många arbetstillfällen.
– Det handlar om man vill att pengarna ska gå till generell välfärd eller främst till de rika.
Tunga deltidsjobb
– Det är klart att vi inte säger nej till arbetstillfällen, men det ska vara jobb med bra villkor, säger Anna-Carin Hill, ordförande i Kommunal i Stockholm, som organiserar många av dem som arbetar med hushållstjänster.
Hon tycker inte det är mer fel att arbeta med hemstädning än andra former av städning. Men Kommunal har upplevt en del problem kring de hushållsnära jobben.
– Det är många deltider. Ingen vill ha städning på helgen och många vill inte heller ha det på fredagar. Då blir det plötsligt fyra dagars-vecka.
Det bekräftas även av Almega, som uppger att hälften av de runt 11.000 personer som i någon mån arbetar med hushållsnära tjänster, arbetar deltid. Anna-Carin Hill har fått höra argument från arbetsgivare om att det inte går att arbeta heltid, eftersom arbetet är för tungt.
– Du kan tänka dig själv hur det ser ut i många hem med tunga matsalsbord och lager av mattor. Vi kanske städar ordentligt en gång i veckan hemma hos oss själva, men de som arbetar med det här ska göra det hela dagarna.
Det är inte heller alltid de som köper hushållstjänster vill ha ordentliga redskap och hjälpmedel hemma för att underlätta arbetet. Städfirmornas utgångspunkt är ofta att kunden alltid har rätt.
Exakt hur många inom hushållssektorn som är fackligt organiserade finns inga säkra siffror på, bland annat eftersom gränsen mellan ”vanliga” städföretag och företag som säljer hushållstjänster ofta är flytande. Samma företag kan erbjuda både hem- och butiksstädning.
– Men de största företagen har vi bra koll på, där är också organisationsgraden rätt hög.
Svartjobb ett argument
Ett argument för att subventionera hushållstjänster är att det minskar svartjobben. Anna-Carin Hill vet inte om det stämmer, eftersom de som arbetar svart ytterst sällan söker sig till fackförbunden.
– Men om det kostar 300-500 kronor i timmen och man får tillbaka hälften genom avdrag, så är det fortfarande billigare att få någon som jobbar svart för 80 eller 100 kronor i timmen.
Kerstin Fredholm, journalist och författare, wallraffade för några år sedan som svart städhjälp innan hushållsavdraget infördes. Hon tror inte att det alltid är så enkelt att svart arbetskraft förvandlas till vit om den subventioneras.
– Det kan finnas olika anledningar till att man arbetar svart. En del gör det för att de har Kronofogden efter sig och förlorar pengarna om de redovisar dem, eller så rör det sig om papperslösa människor.
– Det man borde göra är att titta på varför människor tar de här jobben.
