Det nya året inleddes i Tyskland med omfattande avtalskonflikter inom flera industribranscher, en mycket omfattande kommunalarbetarstrejk, samt en läkarestrejk vid landets universitetssjukhus. Det är i första hand inom den offentliga sektorn, som facket och arbetsgivarna ryker ihop.
De offentliga arbetsgivarna har sagt upp löpande kollektivavtal och vill driva genom en förlängning av arbetstiden utan lönekompensation. Dessutom försöker flera tyska delstatsregeringar att tvinga på ytterligare materiella försämringar på sina anställda.
Fackförbundet Ver.di har därför, sedan den 6 februari, tagit ut hundratusentals offentligt anställda i lokala och regionala strejker.
Arbetsgivarna hårda
De offentliga arbetsgivarna är dock hårda och hotar att lämna kollektivavtalsmodellen helt och hållet. Till fackets stora vrede var det just delstaten Berlin, som först gjorde det för att tvinga fram lokala löneavtal. För tre år sedan lämnade Berlin det centrala tyska arbetsgivarförbundet och tvingade så facket till lokala förhandlingar. Dessa resulterade i kraftigt försämrade villkor för Berlins anställda. Det var en vänsterkoalition bestående av socialdemokrater och vänsterpartister som använde sig av knepet för att kunna sanera delstatens budget. I samma väva drev delstatsmajoriteten genom en lång rad privatiseringar och sociala nedskärningar – samtidigt som man gick med på att satsa miljarder på en utbyggnad av stadens flygplats.
Den hårda politiken som den sittande vänsterkoalitionen i Berlin drivit har i allra största grad retat de egna sympatisörerna. Vänsterpartiet PDS tappade många medlemmar. I Berlin bildades ifjol Valalternativet Arbete och social rättvisa (WASG) i uttalad protest mot den sittande vänsterkoalitionen i staden. I och med detta skilde sig Berlins nya vänsterparti redan från början något från de andra partidistrikten, där udden snarare var riktat mot ”socialdemokratins” än ”vänsterpartiets svek”.
När så det nya partiet WASG snabbt bildade en enhetsfront med just PDS, var förtjusningen över detta inte särskilt stort i Berlin. Enhetsfronten höll dock genom den tyska valrörelsen i fjol och WASG och PDS gemensamma vallista ”Vänsterpartiet.PDS” fick historiska 8,7 procent av rösterna. Nästa steg skulle bli en partifusion.
Denna fusion äventyras nu av den politiska konflikten bland Berlinvänstern, som också spridit sig till andra delar av Tyskland. Sedan Berlins WASG i februari bestämt sig för att delta i det kommande parlamentsvalet i Berlin, uttalat i protest mot regeringens politik, har alla samtal om ett sammangående avbrutits i Berlin.
”Meningslöst tala med dem”
– Det är meningslöst att tala mer med dem, menar Klaus Lederer, ordförande i Vänsterpartiet PDS Berlin kort. De är frasradikala.
– PDS Berlin bryter mot WASG:s program. De måste bekämpas, menar motståndarsidan lika korthugget.
Att det hela inte längre är ett lokalt problem, vilket WASG:s partistyrelse länge hävdat, blir allt tydligare. Mot det planerade sammangåendet med Vänsterpartiet PDS finns ett kompakt motstånd även utanför Berlin. Inom WASG:s ledning höjs därför röster som kräver att ledningen för WASG-Berlin ska uteslutas, för att inte äventyra det nya förenade vänsterpartiet som man i Tyskland saknat länge.
– Jag tror att vår partistyrelse kommer att upptäcka att partiets gräsrötter inte riktigt står bakom linjen att slå samman våra partier så fort som möjligt, kommenterar däremot Marc Mulia, som sitter i WASG´s kongresskommission.
Enligt Mulia finns det missnöje inom partiet, mot det faktum att partistyrelsen ganska oförblommerat hotat kamraterna i Berlin.
– Det finns många medlemmar som inte tycker om det här av principiella skäl. De är känsliga för partistyrelsens försök att avgöra debatten, menar Mulia.
Misstänksamhet
Partiaktivisternas misstänksamhet mot centralism utnyttjas kraftigt av den trotskistiska gruppen SAV, som öppet gått in i WASG sedan i somras. SAV organiserar, tack vare sina utvecklade strukturer en, stor del av den WASG-interna opinionen mot partiledningen och har bildat strömningen ”Linkstendenz”, som stödjer WASG Berlin i striden mot partiledningen.
– Det hela är helt klart att de kommer att spränga vårt parti, säger Michael Bahlmann, medlem i WASG Bremen argt. De tvingar oss att ta ställning, och det har lett till en debattklimat som är outhärdligt.
För närvarande genomför WASG i hela Tyskland en medlemsomröstning som ska bekräfta en snabb fusion med Vänsterpartiet PDS.