I Gattaca är samhället helt uppbyggt kring övertron på DNA-teknik. Din arvsmassa bestämmer vad du tillåts att bli.
Genom att ”låna” blodprover från en elitmänniska som är rullstolsburen, lurar filmens huvudperson systemet och kommer in på astronaututbildningen. Men när ett mord begås där, börjar förstås polisen leta efter DNA-spår. De hittar ett hårstrå från en ”undermålig”…
Kommer att tänka på denna dystopiska film då det nu avslöjats att Huddinge sjukhus utan domstolsbeslut lämnat ut DNA-uppgifter till polisen. De kom från PKU-registret, skapat i mitten av 70-talet och med tre miljoner blodprov från nyfödda.
För politiker som Birgitta Rydberg (fp) är detta inget problem. I stället kräver hon nu att lagen skrivs om, så att polisen slipper besväret med domstol.
Och tidigare ville Margareta Linderoth, biträdande Säpochef, att Säpo skall ges tillgång till patientregister och psyksjukas journaler. För att kunna spåra hot.
Det kan kallas den maximalistiska metoden. För varje problem finns bara en rätt lösning. Och då kör man den metoden i botten – mer av samma! – även om polisen då råkar belönas då de tabbat sig. ”Jo det är JÄTTEVIKTIGT med balansen mellan integritet, insyn och effektivitet. Men det här är faktiskt ett stort PROBLEM, och vi har inte tid att diskutera orsakerna NU”.
Som ett brev på posten följer byråkratins logik, då nitiska tjänstemän överutnyttjar och övertolkar det utrymme de fått. En halv miljon svenskar som blev registrerade av, just det, Säpo, förstår nog vad jag menar. Ge säkerhetstjänsten lillfingret och de tar hela handen på dig, och ditt fotbollslag för säkerhets skull.
I början av oktober varnade självaste Interpolchefen för att ”användningen av terroristlagar har gått till överdrift, till nackdel för vanliga medborgare och resenärer” och att det ”skett en mängd övergrepp som aldrig följs upp”.
Äsch, vad vet han? Som God Medborgare måste man bortse från futiliteter som att PKU-registret troligen tillkom av rent medicinska skäl. Undertecknad, född på 1970-talet, erbjuder härmed Birgitta Rydberg ett generöst byte: Jag ger polisen tillgång till mitt DNA. Jag ger Dig ett exemplar av nämnda film.
Men. Något i utbyte måste jag väl få? Förslagsvis några blodprover och hårstrån av Dig.
Hoppas jag inte råkar tappa dem i närheten av en brottsplats bara.