– Exempelvis äldre eller polyamorösa personer passar inte in där.
Det säger Anders Öhrman, redaktör för tidningen QX och författare till boken Komma ut.
Under ett seminarium på Pride House diskuterade han och flera andra hur det är att ta steget och vara öppen med sin läggning.
De är ganska överens om att det finns många normer och föreställningar kring att komma ut.
Som om livet vore statiskt
– Det blir lätt så oproblematiskt när man pratar om att komma ut. ”Först var det så och nu är allt bra”, som om livet vore helt statiskt, säger Lovise Brade, feminist och kritisk till komma ut-begreppet.
Jan Helgesson från nätverket Stolta föräldrar till homo- och bisexuella barn, var en av dem som fick flest frågor från publiken. Några vittnade om hur svårt det kan vara att komma ut inför föräldrar som inte kan acceptera ens läggning. Men också det motsatta:
– När jag berättade för min mamma att jag är lesbisk sade hon bara ”åh kom du äntligen på det själv, det har jag vetat hur länge som helst”, säger en kvinna i publiken.
Samtidigt tror paneldeltagarna att komma ut-processen blir mer odramatisk i framtiden, i takt med att fler väljer att vara öppna med sin läggning.
Alla förväntas vara
på ett visst sätt
– Problematiken kring att komma ut hänger ju ihop med att alla förväntas vara på ett visst sätt, skulle det inte vara så, vore det inte nödvändigt att komma ut över huvud taget, säger Lovise Brade.
Olika typer av normer och förväntningar diskuterades också under seminariet Regnbågsfamiljer i barnboken, med författarna Anna Charlotta Gunnarsson och Pija Lindenbaum. Båda har gett ut barnböcker som på olika sätt handlar om HBT-personer. De är överens om att det behövs fler bra böcker för yngre barn som speglar olika sorters familjer.
– Ibland kan jag tycka att folk har en väldigt konservativ syn på barnböcker. Många kan själva gilla modern konst och litteratur, men när det gäller böcker för barn så är det tillbaka till Elsa Beskow, säger Pija Lindenbaum.
När hon gav ut boken Lill-Zlatan och morbror raring för ett par år sedan var det den första bilderboken på flera år som berörde HBT-perspektivet.
Anna Charlotta Gunnarsson har sin nya bok, Gabriella Stjärna och fienden, experimenterat med hur lätt det är att skapa vardagsmystik på grund av att vi är så fastlåsta i vårt tänkande.
Huvudpersonen Gabriella får en ny klasskamrat, William. Ganska snart börjar hon misstänka att William ljuger en massa. Han säger först att hans mamma är journalist, sedan att hon är polis. Dessutom lär han ha en pappa i Danmark som ingen sett till. Det visar sig att William inte är någon lögnare – han har två mammor som fått hjälp av spermadonator.
– Jag testade historien på många när jag skrev boken. Trots att jag har flera kompisar som har barn inom samkönade förhållanden var det ingen som lyckades gissa sig till Williams familjeförhållanden.
”SKULLE BEHÖVAS PÅ FÖRSKOLOR”
– Det vore väldigt kul med fler och bättre böcker för barn. Vi har så smått börjat läsa böcker för Katrin och de är ofta väldigt uppdelade. Flickor är passiva och pojkar aktiva, säger Susanna Lundberg.
– Jag har köpt den amerikanska boken Heather has two mummies och funderar på att översätta den.
– Egentligen tror jag inte att regnbågsfamiljer är den viktigaste målgruppen. Vi kan nog lösa det på andra sätt. Men det skulle behövas mer av den här typen av litteratur på förskolor, säger Hanna Thomé.
