Beslutet är, enligt den viktigaste oppositionsledaren Evo Morales, ett slugt drag för att appellera till stadsbefolkningen och framför allt medelklassen. Detta lyckades delvis och ett tusental personer slöt upp, på Murrillostorget i La Paz där presidentpalatset är beläget, och skanderade till förmån för den förre vicepresidenten. Denne tog över i oktober 2003 efter den flyende presidenten Gonzalo Sanchez de Lozada. ”El Gringo”, som han också kallades, störtades just på grund av sin välvilliga inställning till de transnationella bolag som exploaterar Bolivias viktigaste naturtillgångar.
Omringad huvudstad
Beskedet om presidentens avgång är ett försök att neutralisera den växande folkmobiliseringen, som väntades till La Paz och andra stora städer i måndags. Den formella huvudstaden Sucre är i skrivande stund helt omringad från tre infartsvägar och La Paz’ förstad El Alto, med 800 000 invånare, har förberett sig på att isolera La Paz’ enda infartsväg från väster. Liksom vid upproret i oktober 2003 är det i första hand de fattigaste bönderna, arbetarna, fackföreningarna, indian- och andra etniska organisationer som går i spetsen för följande krav i vad som kommit att kallas ”La Madre de todas las batallas”, den verkliga bataljen av bataljer:
– Återförandet av vattenresurserna i offentlig ägo som i dag är i händerna på ett franskt transnationellt företag i staden El Alto.
– Skatteuttag på 50 procent av utvinningen av energiresurserna i landet.
– Nej till frihandelsavtalet TLC.
– Omedelbart utlysande av val till en grundlagsstiftande församling som ska utarbeta förslag till en ny konstitution.
I sitt tal till nationen i söndags, lade Mesa skulden för avgången på Evo Morales och Abel Mamani, ledare för kvarterskommittéerna i El Alto. Enligt nyhetsbyrån Bolpress innehöll Mesas tal direkta rasistiska inslag mot Morales och Mamani.
– Vad det handlar om är att Mesa försvarar de transnationella intressena. Mesa vill inte förändra den nyliberala lagen som infördes av Sanchez de Lozada och när de indianska folken nu reser sig förenar sig oligarkin (med Mesa) för att kriminalisera dem som kämpar. Det är den verkliga bilden av Mesa som en försvarare av kapitalet och nyliberalismen, sa bondeledaren Evo Morales, som främst organiserar ursprungsbefolkning.
Enligt Morales är Mesas mål att slå sönder de sociala och folkliga rörelserna.
– Presidenten talar om att han inte vill vara en tiggare hos de internationella biståndsorganen. Men för att landet ska slippa detta måste det återerövra sina naturresurser. Därför är hans avgångsbesked ett utpressningsförsök, dundrade Morales.
Morales kritiserar alierade
Vänsterledaren Morales, som kontrollerar 30 procent av kongressens ledamöter, ger nu besked att det parlamentariska arbetet får vänta tills kongressen fattar ett annat beslut om energiresurserna. I stället kommer Morales rörelse MAS att satsa på utomparlamentariska aktioner som vägblockader, strejker och andra mer drastiska aktioner. Morales passade samtidigt på att kritisera sin allierade inom det indianska MIP-partiet.
MIP-ledamoten Juan Gabriel Bautista valde att inte delta i underkammarens beslut om skatterna, och anklagades av Morales för att ha sålt sin röst till koalitionen från MIR och MNR, korrumperade partier som ledde den störtade Sanchezregimen fram till oktober 2003.
– Vem skulle ha trott att våra främsta allierade i slutändan skulle bli de som förrådde oss? sa Morales.
Landsorganisationen COB:s ordförande, Jaime Solares, förkastade också underkammarens beslut och uppgav att fackets medlemmar ska delta i protesterna mot presidentens ”tjänstvilliga attityd” mot det transnationella kapitalet.
