Tiotusentals människor hade samlats i Etiopiens huvudstad Addis Abeba i lördags för att visa sitt stöd för den nye premiärministern Abiy Ahmed Ali som valdes i april. Denne hade just avslutat sitt tal när en handgranat kastades mot scenen. Två personer dödades och över 150 skadades.
Enligt uppgifter ska nio högt uppsatta polismän ha gripits för dådet. Att den nye presidenten provocerar det politiska etablissemanget är inte konstigt. Den 42-årige tidigare soldaten har inlett ett reformprogram som saknar motstycke.
Erkände tortyr
Sedan han kom till makten för två månader sedan har Abiy hävt undantagstillståndet som infördes 2015 för att kväsa ett två och ett halvt år långt uppror, släppt tusentals politiska fångar ur fängelse, lättat på kontrollen över media och utlovat ekonomiska reformer som ska få igång ekonomin, inklusive privatiseringar av statligt ägda bolag. De senaste veckorna har han även omorganiserat den mäktiga säkerhetstjänsten och, kanske mest uppseendeväckande av allt, öppet erkänt att den auktoritära regimen systematiskt har använt tortyr och terror mot det egna folket. Enligt sajten Africanews ska Abiy ha svarat en parlamentsledamot som ifrågasatte hans beslut att släppa fångar som dömts för terrorism:
”Att tortera och sätta folk i mörka isoleringsceller är vår form av terrorism.”
Det är uttalanden som sannolikt är svårsmälta för den maktfullkomliga eliten i regeringspartiet EPRDF som styrt Etiopien i 27 år. Anhängare jämför Abiy med Barack Obama och Nelson Mandela, medan andra i sin tur jämför honom med Mikhail Gorbatjov för hans vilja att öppna ett slutet, auktoritärt system.
En annan aspekt som kan sticka i ögonen på många är att Abiy tillhör Etiopiens största folkgrupp Oromo, som trots att de utgör en tredjedel av landets 100 miljoner invånare historiskt har varit diskriminerade. I stället kontrolleras politiken och näringslivet till stor del av tigriner trots att de bara utgör sex procent av befolkningen. Enligt vissa analytiker kan det därför vara medlemmar ur den ”tigrinska djupa staten”, det vill säga tigrinska element inom den regerande partikoalitionen och säkerhetstjänsten, som ligger bakom lördagens dåd av rädsla att förlora sina privilegier.
Historiskt fredsinitiativ
Den största förändringen som skett under Abiys två månader vid makten rör dock utrikespolitiken. För två veckor sedan meddelade han oväntat att Etiopien kommer att fullfölja och genomdriva fredsavtalet med grannlandet Eritrea som skrevs under 2000 men som aldrig helt har implementerats. Uttalandet innebär att Etiopiens nya regering accepterar att flera områden vid gränsen tillhör Eritrea. Det skulle sätta punkt för en av de mer långdragna militära konflikterna i Afrika, som skördade 70 000 dödsoffer mellan 1998 och 2000 och som har gjort att gränsen mellan de två länderna varit militariserad sedan dess.
Den eritreanska regimen tycktes tagen på sängen av uttalandet och gav inget officiellt svar på flera dagar. Men i måndags sade en talesperson för utrikesdepartementet att en delegation ska skickas till Addis Abeba redan denna vecka.
Med tanke på att Eritrea vann sin självständighet från Etiopien så sent som 1991 är risken dock stor att en fredsöverenskommelse kommer öka motståndet mot Abiy och att lördagens dåd bara var en signal om vad som kan komma.
