Nu är Stefan Löfvens minoritetsregering tillsatt och regeringsförklaringen uppläst. Där börjar problemen för en S+MP-regering som gått med på att föra en C+L-politik; en välsmakande politisk soppa kryddad med sockrade PR-formuleringar om en borgerlig politik, som i stora delar går tvärt emot det som socialdemokraterna gick till val på. Det är en för demokratin farlig principlöshet, som Jonas Sjöstedt inte verkar ha uppfattat.
Fyrpartiöverenskommelsen är kontraproduktiv och borde aldrig ha ingåtts. Den är det sämsta alternativet av de tre som fanns att välja mellan. Det bästa hade varit nyval, där de rödgröna partierna hade stora utsikter att stärka sin ställning. Men allianspartiernas rädsla för nyval hindrade troligen den utvägen. Nästa alternativ var en M+KD-regering med SD i baksätet. Ett motbjudande alternativ, men det skulle ha klargjort viktiga skiljelinjer i klasspolitiken mellan höger och vänster och bidragit till att avslöja SD:s roll som ett överklassens parti med farliga nationalistiska övertoner. Och SD:s inflytande kan inte bortförklaras. Det ligger bakom hela den kraftiga högervridningen i svensk politik.
De socialdemokratiska väljarna lämnas i sticket, totalt förvirrade. Vad ska de rösta på i nästa val när den socialdemokratiska politiken gått vilse och försvunnit bland Annie Lööfs 73 punkter? Skiljelinjen mellan vänster och höger i politiken raderas ut och det smygnazistiska SD, som var hotet som den principlösa överenskommelsen skulle avvärja, får nya argument för sina anklagelser om den globalistiska elitens sammansvärjning mot det nationalistiska folket. Vänsterpartiet som fått ett ansikte inför väljarna tack vare sina protester kommer att vinna på socialdemokraternas ideologiska upplösning. Men många svikna socialdemokratiska väljare och LO-medlemmar kommer att vända sig till Sverigedemokraterna, oppositionspartiet som tycks representera den hederliga och nonchalerade folkviljan.
S-väljarna lämnas i sticket, totalt förvirrade. Vad ska de rösta på i nästa val när den socialdemokratiska politiken gått vilse och försvunnit bland Annie Lööfs 73 punkter?
Nu bäddar den principlösa överenskommelsen, som ingåtts av den politiska toppen över huvudet på väljarna, för Sverigedemokraterna att gratis profitera på Socialdemokraternas ideologiska sönderfall utan att behöva stå till svars för sin politik i praktiken. Den politiska toppen litar inte på väljarnas omdöme, men om väljarna inte ges möjlighet att se de politiska skiljelinjerna i partipolitiken så fungerar inte längre det liberala flerpartisystemet som ett demokratiskt verktyg.
Vänsterpartiet har släppt fram S+MP-regeringen men samtidigt utnyttjat alla de möjligheter som de 28 riksdagsmandaten ger för att tvinga Stefan Löfven åt vänster. V-partiet kan när som helst genom misstroendevotum fälla regeringen och har dragit en röd linje vid skarpa förslag om marknadshyror och anställningstrygghet. Om regeringen fälls blir det nyval, alternativet M+KD med SD i baksätet är borta enligt Jonas Sjöstedt. Det finns starka skäl att under mandatperioden fälla regeringen för att ge väljarna en reell chans att inför nästa valrörelse urskilja var de politiska skiljelinjerna mellan höger och vänster går.
Socialdemokraternas ideologiska sönderfall ger just nu Vänsterpartiet ett idealiskt läge att agera som enda vänsteralternativ i politiken. Löfven driver stora delar av den socialdemokratiska rörelsen i famnen på Vänsterpartiet, som ger hopp och självförtroende till en växande vänsterrörelse. Men om man ser litet längre så har de mörka extremnationalistiska krafterna mest att vinna på den ideologiska förvirring som den politiska toppens manövrar över väljarnas huvuden förorsakar.
_____________________________________
Prova Flamman!
Nu kan du få Flamman i en månad helt gratis. Följ länken för mer information.