Samtyckeslagstiftning kommer troligen inte att leda till fler fällande domar.
Men samtyckeslagstiftning kan verka normerande och kommer att ändra destruktiva manliga beteenden. Det är ett viktigt steg på vägen för att verkligen göra upp med den förlegade synen på kvinnors kroppar som manlig egendom.
Den senaste tiden har det kommit en del kritik mot samtyckeslagstiftning.
Kända försvarsadvokater och även RFSU är bland dem som ställt upp frågetecken och varit skeptiska. Man har hävdat att entusiasmen för samtycke har varit blind och naiv, att denna nya lagstiftning ändå inte kommer att leda till fler fällande domar eftersom det kommer att vara lika svårt att leda i bevis att en kvinna har blivit våldtagen med samtyckeslagstiftning som med den lagstiftning som vi har nu.
Kvinnorna i rätten riskerar till och med att bli ännu mer pressade med närgångna frågor, hävdas det på några håll.
På detta vill jag svara med en motfråga: Kan det verkligen bli värre i rättssalarna än det redan är? Med en samtyckeslagstiftning kommer målsägarbiträdena, det vill säga kvinnans försvarare, också att kunna ställa tuffa och närgångna frågor till de åtalade männen.
Av alla anmälda fall 2012 var 98 procent män som var misstänkta för sexualbrott och av dem som utsatts för brott var 96 procent kvinnor.
Detta visar att våldtäkt och annat sexuellt våld, precis som mäns våld mot kvinnor, är ett strukturellt problem.
På 40 år har antalet anmälda våldtäkter i Sverige mer än tiodubblats (Brottsförebyggande rådet, Brå).
Sverige har flest våldtäktsanmälningar per capita i Europa; 58 per 100 000 invånare (2008).
Detta är 3–5 gånger så många som i övriga nordiska länder och ca 10–20 gånger fler än länderna i Öst- och Sydeuropa (Diesen och Diesen, Övergrepp mot kvinnor och barn, 2009).
Det finns inga säkra svar på om det är det faktiska antalet våldtäkter eller anmälningsbenägenheten som ökat. Större undersökningar om förekomsten av våldtäkt i Sverige saknas.
Vänsterpartiet anser att det behövs ett rejält omtag vad gäller lagstiftningen om våldtäkt och sexbrott för att komma till rätta med hur offren hanteras i domstolarna i dag.
Vi har sedan länge varit av uppfattningen att kravet på tvång som grund för straffansvar för våldtäkt bör ersättas med samtycke.
Rätten att bestämma över sin egen kropp är inte förhandlingsbar. De argument som nu framförs mot samtyckeslagstiftning håller inte. Visserligen kommer inte samtyckeslagstifning ensamt att ändra den svåra problematik som den nuvarande kulturen innebär, men den normgivande effekten kan inte underskattas.
Vi har tidigare sett vilken viktig roll lagstiftning kan ha för att förändra normerna i samhället. Ett bra exempel är den så kallade aga-lagen som infördes under 1970-talet och som innebar att det inte längre var tillåtet att slå barn. Innan lagen trädde i kraft fanns ett stort motstånd mot den och majoriteten i samhället tyckte inte att samhället skulle lägga sig i hur barn uppfostrades.
Bara några år efter att lagen trätt i kraft var opinionen helt motsatt och idag finns det väldigt få som tycker att det är acceptabelt att slå barn.
En samtyckeslagstiftning skulle bidra till en envis inre kontrollspärr även hos fulla killar på stökiga fester. Det vore mycket värt.