För en tid sedan kom remissvaren till socialförsäkringsutredningen som släpptes i våras. Flera remissinstanser riktar kritik mot att det inte finns några förslag kring reformer på sjuk- och aktivitetsersättningen.
– Ersättningsnivån på sjukersättningen är i dag väldigt låg och borde höjas. Vi vet att de som är allra sjukast har svårt att klara sig ekonomiskt, säger Kjell Rautio, utredare på LO och en av dem som skrivit LO:s remissvar till socialförsäkringsutredningen.
Dessutom är det svårt att över huvud taget få sjukersättning.
– Alliansregeringens egen utredare konstaterade 2009 att Sverige sannolikt har OECD:s hårdaste kriterier för att bli beviljad det som tidigare kallades förtidspension.
Även Handikappförbunden har uppmärksammat att det inte finns några förslag på reformer till sjuk- och aktivitetsersättningen i utredningen.
– Det går som en röd tråd i hela utredningen att man har fokus på snabb återgång till arbete. Det är ingen realistisk bild, säger Mikael Klein, från Handikappförbunden.
Mikael Klein menar att sjukförsäkringen redan i dag fungerar rätt hyggligt för dem som blir sjukskrivna under en begränsad tid för okomplicerade saker, som ett benbrott.
– Den stora utmaningen är de andra grupperna, de som har livslånga kroniska sjukdomar, sjukdomar som går i skov, eller psykiska sjukdomar som det kan ta flera år att bli frisk från.
Många medlemmar i Handikappförbunden har under de senaste åren blivit utförsäkrade, till följd av de strikta tidsgränserna i sjukförsäkringen. Även om den så kallade stupstocken, den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, nu slopas, finns fortfarande tämligen snäva tidsgränser kvar. Mikael Klein lyfter också fram de som aldrig kunnat arbeta och troligen inte kommer att kunna göra det heller.
– Vi vet att det finns personer som bor på särskilda boenden, där avgiften för boendet överstiger deras ersättning. Det är föräldrarna som går in och betalar för dem. Det är ovärdigt och det är också en grupp som har svårt att tala för sig.
Försörjningsstöd inget alternativ
Kjell Rautio saknar även förslag på hur fler ska omfattas av försäkringssystemen.
– Vi har krävt att man ska göra en översyn på samspelet mellan försörjningsstöd och socialförsäkringar, där syftet bör vara att fler omfattas av socialförsäkringarna, säger Kjell Rautio.
När reglerna för a-kassa och sjukförsäkringen har skärpts har allt fler tvingats söka ekonomiskt bistånd. Kjell Rautio säger att försörjningsstöd i dag närmast fungerar som en alternativ a-kassa och sjukförsäkring. Något som det aldrig varit menat som.
– Människor försätts i mycket mer vanmakt när de står och ber om stöd på socialkontoret i stället för att inkluderas i en försäkring. Det är en viktig frihetsfråga för de allra fattigaste.
LO vill även se att arbetsgivare och företagshälsovården krävs på ett större ansvar för sjukas rehablitiering.
– Det är orimligt att nästan allt kravställande och alla incitament riktas mot den enskilde. Svenska arbetsgivare kommer väldigt lindrigt undan när det gäller arbetsanpassning, rehabilitering och omställning, säger Kjell Rautio.
Även Saco efterlyser mer incitament för arbetsgivare när det gäller rehabilitering.
– Företagshälsovården berörs inte särskilt mycket i utredningen. Arbetsgivare behöver också få starkare incitament för att göra det de ska göra, med sanktioner eller liknande, säger Helena Larsson, Sacojurist.
Saco är dessutom kritiskt överlag till utredningen: ”De politiska låsningarna kombinerad med en bred uppfattning att systemet trots allt fungerar ganska väl har gjort att de övergripande förslagen uteblir”, skriver man i en tämligen syrlig kommentar.
– Med tanke på hur länge de har hållit på så är det väldigt få konkreta saker de kommer med, säger Helena Larsson.
Några ljuspunkter
Finns det då något som är bra i utredningen? Kjell Rautio nämner till exempel förslaget på ett karensavdrag som innebär att man inte kan få en större karens än 20 procent av veckoinkomsten.
– En stor del av dem som drabbas av karensdagen är kvinnor som jobbar i vård och omsorg. En hel del jobbar deltid och har koncenterad arbetstid till två, tre dagar i veckan. Därför drabbas de hårdare om de är sjuk en av de dagarna. LO vill egentligen slopa karensdagen helt, men karensavdraget är ett steg i rätt riktning.
Det finns också skrivningar om att det bör lämnas utrymme för individuella bedömningar i sjukförsäkringen.
– En 61-åring som drabbas av diskbråck har inte samma möjligheter att ta sig tillbaka till arbete som en 21-åring.
Det säger sig självt, säger Kjell Rautio.
Utredning
Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, tillsatt av den tidigare regeringen, presenterades i våras. Redan då fick utredningen en del kritik och Vänsterpartiet reserverade sig mot flera av förslagen.