– För Göteborg har de pengarna inneburit att vi kan fortsätta att satsa under 2017. Vi har gått från vad som hade kunnat bli ett sparläge till att kunna fortsätta satsa offensivt, så det är väldigt tacksamt, säger Daniel Bernmar, vänsterpartistiskt kommunalråd i Göteborg om välfärdsmiljarderna som regeringen och Vänsterpartiet presenterade i våras.
Pengarna kommer bland annat att gå till hemtjänsten och till att täppa igen hål i gymnasieskolans budget. Daniel Bernmar beskriver det som ”jätteviktiga pengar”.
Har V fått igenom tillräckligt i budgetförhandlingarna på riksplanet?
– Det är alltid en debatterbar fråga. Jag tycker man har gjort ett väldigt gott resultat med att visa vad som är möjligt och vad vänsterpolitik innebär. Om V hade varit i regeringsställning så hade vi kunnat göra mycket mer, men nu är vi inte det.
Han påpekar att många av de satsningar som ändå gjorts inte hade kommit till om det inte funnits ett offensivt vänsterparti som dragit regeringen åt vänster.
Samtidigt ser läget för Göteborg mörkare ut de kommande åren. Välfärdsmiljarderna har gjort att nedskärningar kunnat skjutas upp, men 2018 och 1019 är ekonomin mer osäker.
– Den stora, viktiga frågan på nationell nivå är att påverka skattepolitiken och där har vi en resa kvar att göra, säger Daniel Bernmar.
Skåne kritiskt
– Om jag pratar för region Skånes del så får vi ungefär 250-270 miljoner årligen, beroende på vilka beräkningar man tittar på. Sjukvården går just nu med 800 miljoner kronor underskott årligen så behoven är väldigt mycket större än vad tillskottet bidrar med, säger Sara Svensson, gruppledare för Vänsterpartiet i region Skåne om välfärdsmiljarderna.
Landstingsskatten i Skåne är lägst i landet. Det, säger Sara Svensson, måste lösas lokalt. Men samtidigt påpekar hon att det skett en stor omfördelning de senaste tio åren där totalt sett hundratals miljarder kronor försvunnit från välfärden i stort.
– Detta måste vi diskutera. Välfärden har enorma behov, partiets avtryck i riksbudgeten räcker inte. Vi måste ha en strategi kring detta. Vilken är vår roll?
– Vi hade en diskussion på kongressen i våras och där tyckte kongressen att de tio miljarderna räckte. Årets V-märkta satsningar är 1,6 miljarder och det tycker jag är för tunt.
Diskussionen på Vänsterpartiets kongress initierades bland annat av Skånedistriktet. Förutom kritik mot att V inte fått tillräckligt mycket gehör för sina krav i budgetförhandlingarna lyfte man också fram regeringens flyktingpolitik som problematisk.
”I de kommande budgetdiskussionerna kan vi inte låtsas som om sönderhackandet av asylrätten inte har ägt rum eller att många av de beslut som fattats är direkt budgetpåverkande”, skrev V Malmö då i ett brev till partistyrelsen.
I dagarna presenterade regeringen ännu fler förslag som syftar till hårdare tag i asylfrågan.
– Man driver en väldigt repressiv politik som vi inte kan ställa upp på, säger Sara Svensson. Det är en viktig diskussion för oss att föra i partiet hur vi ser på det här budgetsamarbetet överlag.
Ideologiskt tryck
– Vi är ett socialistiskt och feministiskt parti och jag vet inte om vi någonsin lyckats få igenom så bra feministiska reformer i Sverige och flertalet av dem är Vänsterpartiets. Det tycker jag känns bra, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.
Hon ger inte mycket för kritiken mot att V får igenom för lite i budgetsamarbetet.
– Har man fått igenom den största satsningen i historien så står det för sig själv. Sedan är det väl känt att vi har en konflikt med regeringen kring skattepolitiken. De reformer som vi driver igenom är ofta väldigt populära och används av regeringen efter att vi drivit fram dem.
Ulla Andersson tror det behövs en rörelse ute i samhället som skapar ett tryck på regeringen när det gäller exempelvis skattereformer som skulle kunna ge större budgetsatsningar.
– Skulle vi lyckas få igång en mer ideologisk debatt på arbetarrörelsens planhalva så skulle det se ljusare ut framåt.
En del av debatten kring V:s budgetsamarbete rör regeringens asylpolitik?
– Vi vet att vi är det enda parti i riksdagen som inte vill ha migrationsöverenskommelsen. Så ser det ut. Det är ett väldigt svårt politiskt läge i Sverige i dag, och ett klimat som är fruktansvärt skulle jag vilja påstå. Då är det viktigt att vi kan ge människor hopp om att det finns partier som vill driva på utvecklingen i en annan riktning och förstärka välfärden.
Vad skulle ha hänt om V inte förhandlat den här budgeten?
– Det är svårt att sia om, men det hade möjligen blivit regeringsombildning eller nyval och då hade vi haft en borgerlig regering eller nyval.
”Försiktig budget”
En försiktig budget med ett offensivt spel från Vänsterpartiet. Så beskriver Sandro Scocco, Arena Idés chefsekonom budgeten.
– Tio miljarder är en förstärkning. Men det blir nog ingen dramatisk sysselsättningsökning med de här pengarna, utan snarare så att man inte får en sysselsättningsminskning, säger Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé.
Regeringen och Vänsterpartiet har i princip bråkat om vems förslag de tio välfärdsmiljarderna egentligen var. Vänsterpartiet har också, med Ulla Andersson i spetsen, varit noga med att tala om vilka krav V inte fått igenom och vilka reformer som inte fanns med i regeringens ursprungsförslag.
– Det är en rätt offensiv handling skulle jag säga och det gör det svårare för finansdepartementet att lämna bud som de är medvetna om ska prutas upp.
– Jag tror man ska utgå från att finansdepartementet inte lägger sin idealbudget utan en budget som de vet ska svälla något, fortsätter han. Det här kan göra att budgetarna kan komma att ligga närmare slutbudet i framtiden och leda till tuffare förhandlingar.
Är det en bra taktik?
– Det är svårbedömt. Det har väl inte gått så jättegalant för V med tanke på att det går så dåligt för MP. Å andra sidan går det inte så bra för alliansen heller just nu. Tyvärr är det enda parti som det går bra för just nu SD.
Överlag beskriver Sandro Scocco budgeten som relativt försiktig, även om den är mer expansiv och reforminriktad än vad konjunkturinstitutet och finanspolitiska rådet rekommenderat. I framtiden tror han att det kräver en övergripande samhällsdiskussion.
– Man måste se det här i ett längre sammanhang. Nu har vi haft en lång tid där det vi betalar till välfärden har fallit i spåren av stora skattesänkningar. Regeringen bryter det fallet. Men det innebär ingen förstärkning av offentlig sektor eller social bostadspolitik. Om en part försämrar och den andra bara förhindrar försämringar så går det åt ett håll.
