Befolkningen i Ryssland riskerar att minska drastiskt, varnar experter från FN. Under 1990-talet levde en rysk man i genomsnitt i 55 år. Siffran har nu stigit till 59, men är fortfarande mycket låg. Sedan Sovjetunionens fall 1991 krymper befolkningen med mellan 400.000 och 650.000 per år. Om den trenden håller i sig, kan ryssarna från dagens drygt 140 miljoner bli lite över 100 miljoner år 2050.
Ryssland har i likhet med de flesta andra länder i västvärlden och Japan låg befolkningstillväxt, men det stora problemet är den mycket korta förväntade medellivslängden, framför allt bland män.
Den våldsamma omvandlingen av samhället efter 1991, transformationen, anses allmänt vara orsaken till Rysslands demografiska problem. Värdesystemens kollaps ledde till utbredd apati. Jeltsinåren medförde försvagade sociala skyddsnät och omfattande fattigdom. Alkoholism, som var ett stort problem redan i Sovjet, ökade lavinartat. Stora delar av sjukvården blev avgiftsbelagda. Bostadsbyggandet, som var otillräckligt tidigare, minskade ytterligare. Skilsmässor och aborter ökade. Kriminaliteten är skrämmande hög.
Många immigranter
Befolkningskrisen leder på sikt till ekonomiska problem med minskad tillväxt. Ökad invandring vore en lösning, och redan nu uppskattar man antalet immigranter i Ryssland till tio miljoner. Men samtidigt rapporteras det om främlingsfientlighet, rasism och alltfler hatbrott. Chefen för CIA har nyligen sagt att Ryssland hotas av stigande etniska och religiösa spänningar.
Den nuvarande ryska ledningen har vidtagit en del åtgärder, bland annat kraftigt höjda barnbidrag, med enligt FN:s experter är det alldeles otillräckligt.